How the mighty fall

Mm, ni är nog fler formtoppare än jag som kring den här tiden känner av det första motståndet. Det är den här känslan vi inte vill få på helgen, eller hur? Då kroppen efter några dar börjar fatta vad som är på gång. "Vänta nu, du tränar hårdare OCH äter mindre? Var är det där vita brödet jag är van att få?! Nä nu skickar jag chokladsug, trötthet och irritation på dig som hämnd!" Här ger många upp. Offerkoftan på. Ursäkter finns så man kan välja och vraka:

"Jag har energibrist, det är inte sunt" (fyll på då - men kanske räcker det med ett kokt ägg istället för 200g Marabou...?)

"den här kosten passar inte mig" (det kan ingen svara på efter några dar, håll ut en vecka fegis!)

"min kropp tar stryk av att träna så här mycket" (kör lågintensivt några pass då men upp ur soffan ska du! Oj, blev inte den ursäkten lika lockande längre då?)

Du kommer att känna så här, tidvis. Men du har inte rätt att fatta framtida beslut baserat på det, nej säger jag! Landa istället i dina negativa känslor med den trygga vetskapen om att imorgon, känns allt bättre. Och då använder du den styrkan för att planera framåt. Släpp chokladen, res på arslet. DU bestämmer vem du vill vara, i varje ögonblick!