tisdag 30 september 2014

On another note

Var tvungen att trösta mig med en låda Questbars, kolla Gymgrossisten, de rear dem!

Okej, två lådor. 

Å naj.


Hoppas jag inte hinner märka det.

måndag 29 september 2014

Update

Måste sluta tänka ut långa inlägg i huvudet som jag aldrig skriver och istället publicera lite små hälsningar oftare. För det är ju mer görbart faktiskt.

Livet, just nu. Mindre bra:
Föräldraledigheten tar slut om några månader och jobbångesten börjar nafsa mig i hälarna. Förskoleförkylningarna sänker oss och jag har varken sovit eller tränat förra veckan.
Nyss var det sommar och snart är alla helger fram till jul bokade.

Desto bättre: Varje gång jag känner jobbångest kommer jag också vilket otroligt kul yrke jag har. Det blir nog bra det där.
För att hålla träningsgnistan uppe brände jag av några progress-bilder på postpreggoformen och vilken skillnad senaste månaden, trots samma vikt. Paff. Jag vet, ni vill se, men alltså... sladdriga amningsbehåar och resårlösa trosor på trekvart. Ska lösa det på bättre sätt. Något gör jag rätt med andra ord, påt igen bara. Såg ni förresten på Insta att Mr köpt kort på samma gym? @elbejb. Här ska knäböjas och pussas.
Och så älskar jag ju hösten. Vill bara mula mig i parkhäng, fikabesök och barnkalas. Som någon annan anordnar.

lördag 20 september 2014

Favoriter som inte är eko.

Allt är inte grönt i neccesären. Men ganska bra ändå!

Ole Henriksen The clean truth wipes. Detta med engångsservetter; till ansiktet, till bebisrumpor, till städningen - ack så hemskt för miljön. Våndas, eftersom jag älskar det. Särskilt städservetterna... Till ansiktet känns det okej på resa. Då man snabbt behöver ta bort solkräm, resdamm, snygga kvällssminket... dessa luktar underbart av apelsinsorbet liksom och ger den perfekta efterkänslan mitt emellan renskrubbad och ändå insmort återfuktad.

Glam Glow Youth Mud. Gillar inte de läbbiga algbitarna i den men känslan efteråt - behöver förstoringsglas för att hitta mina porer (är ni också besatta av små porer?)

Helena Rubenstein Magic Concealer. Jag är en tung concealermissbrukare sen 13-årsåldern. Särskilt sådan som döljer mörka ringar under ögonen. Fick den här för ett halvår sen av en vän som jobbar med makeup och var skeptisk, både till nyans och textur. Men, håll i er nu. Den här gör en enda enkel sak som jag aldrig någonsin varit med om att en concealer lyckats med förut: den stannar där du lagt på den. Handen upp för alla som efter en halvdag (timmar, minuter?) hittar sin under ögonen-concealer prydligt fördelad i små vita ränder? Den här lägger sig inte i vecken. Helt amazeballs i sin enkelhet. Tips. Köp INTE den ljusa. Jag är BLEK och jag har nummer 3, dark. Tror ni mig inte, prova i butik först. Du ska med 99 procents säkerhet ha nummer 3.

Embryolisse Lait-Crème Concentré. En favorit för många makeup-artister så jag var tvungen att prova. Det är något sjukt beroendeframkallande med texturen. Typ som filmjölk. Kladdig filmjölk. Rinnig majonäs...? Återfuktar, känns skön, bra baskräm.




Pressmingel, matfunderingar och drömmen om Wholefoods

Tog mig i kragen och OSA:de för en gångs skull ja på en av de många inbjudningar som dimper ned i mailboxen så här på nyhösten. Alltid lite meckigt då en bebis ingår i vardagspackningen men också alltid trevligt att få lite fräscha intryck, träffa bekanta ansikten och hinna sluka någon gobit också kanske.

Min +1 vägrade somna så jag missade lunchen och det spännande samtalet mellan Jesper Kling, Elin Unne och Emil Arvidsson om den nya generationens kokboksförfattare (= inte utbildade inom mat/dryck, hopp för en annan m.a.o. ;-) men jag bytte några ord med den sistnämnde ändå eftersom jag gillade artikeln om honom i tidningen Hunger (läser ni?)

Jag smakade på både det ena och andra, luktade bara på de alkoholhaltiga dryckerna (årets Blossaglögg med smak av lavendel, oj vad jag är svag för sånt) och vanan trogen vände jag på samtliga matförpackningar och läste innehållet vilket förvånade en och annan presentatör ;-) Generellt blir innehållet i särskilt färdigmat allt bättre. Vi har en lång väg kvar men har också kommit långt från tiden då antalet fettgram (så få som möjligt) var det enda, i sällskap av ett utropstecken, som stod på förpackningarna. Provade grytbaser från GoGreen som pryddes av texten "no added salt", tummen upp för det då den höga salthalten oftast är det som får mig att tveka inför färdigkäket som familjemiddag.

Visst älskar jag att laga mat själv från grunden men till vardags, tja, inte samma lockelse. Lek med tanken att alla halvfabrikat innehöll enbart bra grejer; jag skulle inte spendera mycket tid i veckorna framför spisen kan jag säga.

Visst finns det nyttig färdigmat men det är ju lite av ett detektivjobb i sig som också tar tid - tid man just vill spara ju. Det allra enklaste vore en affär där man bara genom att passera dörrarna är garanterad att inte få något skumt i varukorgen. Det finns väl inte riktigt i Sverige idag? Visst har vi mindre livs som enbart för ett ekosortiment till exempel men nu snackar jag om ett större snabbköp. Alla hälsofreaks med självaktning brukar vallfärda till Wholefoods under amerikabesöket, där snackar vi förlaga.






onsdag 17 september 2014

Strong Curves vecka 5-6

Tjohopp, dags för rapport, vi börjar med förra veckan: tror aldrig jag lyckas semesterträna så mycket som på denna resa - och då har jag ändå fler barn än jag någonsin haft ;-) Tre pass blev det eller nja - 2,5 för mitt i det tredje högg det till i låret då jag gjorde goblet squats, en liten sträckning tror jag förmodligen för att jag inte värmt upp tillräckligt då de inte hade några skumrullar i gymmet. Borta nu.

Dessa veckor har blivit lite kaiko i övrigt, många pass har jag strukit för att de blivit halvdana, som detta då, som ett förra veckan då jag tränade 10 minuter men sen blev Kvisten ledsen och kändes febrig så jag avbröt, och så missade jag ju en hel vecka pga sjukdom. I övrigt tror jag att jag kvalar in någonstans på 75% då man ska räkna på hur väl jag genomför programmet. Ofta skippar jag småövningar på slutet och tänker att dem kan jag göra hemma (och tänka sig det gör jag icke! Vem är förvånad) och ibland får jag byta ut övningar, avbryta som sagt eller pussla om. Men tycker det är absolut godkänt, om det är pass eller veckor som landar på säg under 60% då blir det bakläxa, då gör jag om.

Känner mig fortfarande både svag och stark i samma person. Njuter av att inte känna mig skadad, vek och instabil, märker stor skillnad t.ex. då jag busar runt med Kotten på lekplatsen, lyfter högt och lågt och leker kull - det är en hyfsat tränad morsa det där. Samtidigt så är ju inte lyften och vikterna på stången alls i närheten av vad de varit. Men vet ni vad? Det går framåt. Och det är ju det enda som behövs för att man till slut ska vara där man vill vara. Eller hur?

tisdag 16 september 2014

Prickar be gone

Hemma igen, phew. Resdagar i värme med kids är inte så kul. Nu äntligen här i mitt hem, med mina saker, min mat, mina vänner, mina sysslor... Nu kör vi höst!

Några frågor till er kloka så här efter avslutad solsäsong. Jag är ju en blekfis som älskar att ligga och slappa i solen - farlig kombo - men försöker begränsa det. Förutom solglasögon och nytillskottet; en enorm s.k. golfskärm som skuggar ansiktet blir det skyddande kräm i mängder då jag klär av mig (har annars inte sällan långärmat och långbyxor). Och inga långliggningar, 45 - 60 min. Nu känns det som det är dags att gå på koll av födelsemärken också så att allt är som det ska. Under och efter senaste graviditeten dök det nämligen upp ovanligt många nya sådana på kroppen. Och då menar jag inte sådana där svagt bruna, halvstora pigmentfläckar man får mest i ansiktet, utan vanliga leverfläckar som de väl egentligen heter. Vissa har försvunnit (fick till exempel en sjukt märklig symmetrisk rand av 8-10 sådana precis ovanför bikinilinjen...?!) men många är kvar. Särskilt på magen har jag ett gäng ganska stora som ser lite småskumma ut. Och har mörknat förstås under sommaren samt på resan. Bad i solen och bärande av våta, hala ungar som skaver bort krämen gör det svårt att helt undvika strålarna. Jag har aldrig haft mycket prickar tidigare, tror jag hade kanske 5 totalt på hela kroppen tills jag blev typ 25....

Ska ringa VC idag och boka tid för kontroll, skulle gärna ta bort några av dem oavsett faktiskt...

Men nu till min fråga - om man nu tar bort dem, kan man liksom zappa dem med laser eller liknande då? Så att det inte blir några spår? Eller är det kniven och gröpskeden som gäller, med oundvikligt efterföljande ärr...? Har ingen koll. Men ett tjusigt resultat vore ju inte helt fel.

Någon mer som fått just fler leverfläckar under graviditeten?

fredag 12 september 2014

Vykort från semestern

Några bilder av varierande kvalitet från vår pågående vistelse i charterland. Kotten tjoar i poolen, spexar i barnklubben och missar inte att berätta för någon att på semestern får man en glass varje dag. Kvisten charmar både locals och turister med sitt osannolika hårsvall, dregglar igenom en scarf på en halvtimme och älskar att sitta och suga på en jättebit vattenmelon. Mr undviker helst solen, sover middag då han får chansen och är peppad inför matupplevelserna olikt någon annan jag känner. Själv ligger jag och läser och latar mig i solen så mycket jag kan (insmord med SPF 50 och dessutom måste jag doppa mig var 5:e eftersom jag är så värmekänslig - lustig passion), tränar då jag får chansen (och det får jag) på ett härligt litet källargym med allt vad jag behöver och skäms lite extra då jag fotar maten inför publik. P&K Elbe











torsdag 4 september 2014

Svullen mage

För många år sen hade jag en fin vän som hade stora problem med svullen mage. Hon var allergisk mot många saker men trots att hon uteslöt dem och gjorde allt vad hon kunde blev hon inte av med den svullna magen. Jag själv hade då som jag minns det liten förståelse för hennes känslor. Det syntes ju knappt, tyckte jag. Relaxa! Bara att ta på en lös tisha, precis som jag brukade göra de där dagarna i månaden då min mage svullnade upp lite - ifrån normaltillståndet med utstående höftben. Men hon fick ju nästan aldrig gå runt med en mage i normaltillstånd, hela tiden kände hon det som att hennes mage var större än den var "egentligen" och hon bad mig till och med känna på den för att "det känns att det är vätska, inte fett!" Till slut gick hon till en naturläkare och blev satt på en om möjligt ännu striktare kost plus började köpa en massa dyra homeopatiska tabletter. Vad som hände sen vet jag inte eftersom vi bara har sporadisk kontakt idag.

Sen dess har jag aldrig stört mig nämnvärt på att min mage varit svullen, mest skrattat och det är ju lätt att göra det - om man har en mage som så sällan är svullen och alltid plattar till sig igen. Förrän nu. Det började på semestern i Skåne i somras. Precis då min mage slutat sporta "fortfarande gravid"-looken och faktiskt dragit ihop sig till något jag vågade klämma ned i ett par bikinitrosor, svullnade den upp. Högst lokalt, som en fånig valk mitt fram på nedre magen, ett rejält put. Ont gjorde det också. Med en nyinsatt spiral och en nyetablerad menscykel (plus dekadent semesterleverne) hade jag många saker att skylla på. Så det tog säkert tio dagar av svullnad och smärta innan jag fick tummen ur och drog in till gynakuten i Lund och fick en urinvägsinfektion konstaterad. Konstigt, eftersom jag inte haft några av de symptom som jag ville minnas var associerade med urinvägsinfektioner på tiden före min första graviditet då jag mer eller mindre prenumererade på dem dess värre; kissnödighet och sveda. Här var det bara molande, plågsam magvärk, i mitten och var jag inbillar mig att njurarna sitter. Har en njurbäckeninflammation i bagaget också (då UVI:N vandrar upp) så kanske gör det att bakterierna hittar till njurarna snabbt, vad vet jag.

Efter behandlad infektion försvann svullnaden och ersattes av lättnad. Tills den återvände för några dar sen. Denna gång väntade jag inte utan kilade till VC direkt idag och fick antibiotika utskrivet, än en gång, suck. Sitter här nu med min onda, stora mage och vill att tiden ska gå så att det går över.

Men nu tänkte jag inte skriva mer om urinvägsinfektion (men håll gärna tummarna för att den inte kommer bli stammis i mitt liv igen) utan detta med svullen mage. NU förstås jag. Förstår alla er som lider. Vilken mindfuck det kan vara alltså. Helvete. För mig tror jag det kändes det extra jobbigt nu efter graviditeten då jag så nyligen lyckas knäppa gylfar och stänga knappar på plagg för första gången på länge och så plötsligt ba två steg tillbaka. Plötsligt är jag BESATT av min svullna mage. Får bita mig i tungan för att inte påtala den för Mr mer än en gång dagligen. Går och nyper mig i magen. Tänker på magen. Suckar över magen. Våndas över magen inför kommande semesterstrippande. Tänker galna tankar om hur jag enklast ska kunna förmedla till min kända och okända omgivning att "så här ser min mage inte ut EGENTLIGEN".

Erfarenheter?

onsdag 3 september 2014

Strong curves v.3-4: kort uppdatering

Jahapp, så ligger man back en vecka dårå pga sjukdom. Men nu är jag back on track! Från och med vecka 5 är det nytt upplägg och jag hann, småsjuk, träna pass A (finns A, B och C) innan förkylningen bröt loss. Då jag återhämtade mig valde jag att inte räkna det passet utan började om från början med vecka 5.

Det känns nästan lite sorgligt att säga hejdå till upplägget jag kört dessa första fyra veckor. Det har verkligen varit bra! Särskilt som rehabilitering för mig. Massor av aktiveringsövningar, hantlar istället för stång för att fixa balansen mellan sidorna och förstås kroppsviktsövningar.

Men det ska bli kul att äntligen köra med stång igen! Både bänkpress och marklyft ingår i vecka 5-8 och dessutom negativa chins som jag just nu har galen träningsvärk i armvecken ifrån. För att inte tala om hur pinsam man känner sig då man hoppar upp och segnar ner, ungefär som att "nähä, trodde jag skulle fixa detta men det gick inte" ;-)

Förutom styrkeframgångar åtnjuter jag ökad rörlighet, kommer ned ordentligt i knäböjen igen och dessutom klarar jag att skumrulla de värsta ställena med den här oranga muppen istället för lila mjukisen. Ser fram emot den taggiga rumle rollern......

tisdag 2 september 2014

Vaycaaaay

Okej, officiellt sex dagar kvar tills vi reser till varmare breddgrader och jag är redo att mula mig i förberedelser, är det inte det roligaste?

Jag har shoppat några få nya plagg på supersommarrea (vill inte köpa så mkt nytt då jag fortfarande  är inbetween sizes plus att sommaren snart är slut. Men det finns verkligen inget värre för semestersjälvförtroendet än att tränga in sig själv i liiite för små shorts. Man måste ju få känna sig fab). Lycka att se resväskan fyllas med skira toppar, neonpoppande blusar och mina bästa bikinis. Packar så klart träningskläderna också - vi reser till ett Sunwing-hotell där det finns gym + gratis SATS-klasser.

Vissa tänker kanske att semestern är en tid då man helst vill såsa runt i svettisshorts och tisha. Men för mig som är mammaledig och går klädd så mest hela dagarna är det precis tvärtom. Fram med de snyggaste klänningarna, största halsbanden och knalligaste läppstiften säger jag bara! I necessären åker det ned allsköns beautyprodukter för det finns inget bättre än att efter en varm dag och en kall dusch hala upp den där allra lyxigaste kroppsoljan och kladda på innan middagen.

Sen lite kroppsprepp också förstås; gotta get ma nails, ma lashes, ma spraytan... närå, riktigt så mycket av de varorna blir det inte denna gång eftersom jag försöker vara en budgetmamma, får lacka mina egna naglar och smörja in min egen BUS. Fransar skulle jag verkligen vilja göra innan för det är så himla skönt att slippa packa mascaran och ändå gå runt med värsta filmstjärnefrallorna hela veckan men tror inte tid finns. Tro nu inte att jag är helt bindgalen, jag spenderar alltså säg 5 av veckans 7 dagar osminkad och ofta även okammad (upp med det i en bulle på huvudet på morgonen bara) samt går helst runt i min killes avlagda kalsonger. Soft.

Egypten förra året. Dat spraytan though...