fredag 17 oktober 2014

Fit feminist?

Utanför den här bloggens ganska snäva ramar finns det ju en himla massa Elbe (eller snarare den där tjejen som inte riktigt är Elbe) som ni aldrig eller sällan får se. Ibland ger inläggen sken av att det här kanske delvis är en livsstilsblogg men det kunde inte vara mer fel - många av de viktigaste ämnena i mitt liv är helt utelämnade. Dels allt som har med mitt yrke att göra. En gång endast en hobby, numera det jag jobbar med, men ständigt ett stort och närvarande intresse och en passion som genomsyrar det mesta jag gör. Något annat som intresserar mig allt mer - och förstår i extra stor utsträckning nu i samband med valet - är samhälle och politik, ideologier i allmänhet och feminism i synnerhet. För en brinnande feminist, det är jag.

Va? Hur går det att vara feminist och gnälla om kroppsfett, älta utseendeideal och lägga ut bilder på sin rumpa? Jamen det går så jädra bra!

Asså, nej.

Det går inte alltid så bra. Jag är ju part of the problem, så att säga. Bidrar till de skeva ideal som uppehålls av just de strukturer i samhället som jag motsätter mig.

Jag har funderat mycket på det här på senaste. Eftersom jag ser bloggen och Elbe som något som ligger så pass mycket utanför den jag är i helhet, så utlyser jag kanske undantagstillstånd här och bedömer inte mig själv lika kritiskt som jag annars gör då genusglasögonen är på? Vilket de i princip alltid är.

Träning och syftet med den är ju, för väldigt många, att förändra sitt utseende på något sätt. Tyvärr får man väl säga. Men de senaste åren har jag provat nya vägar som fått mig att uppskatta träningen i sig, istället för resultaten av den. När jag kört en hård CrossFit-wod, när jag klängde på hinderbanan, går in i mig själv under ett långt pass Bikramyoga eller när jag nördar in mig på det perfekta marklyftet så blir plötsligt medlen målet. Jag är inte alltid på den platsen i tanken. Men oftare. Tidigare: aldrig. Tänkte "om jag skulle kunna få en perfekt kropp utan att träna, skulle jag aldrig lämna soffan". Någon som känner igen sig...?

Att sluta träna för att bli snygg känns ju som grundbulten i en feministisk approach till träningen. Sen förstås - när man slappnar av och fokuserar på att prestera istället - så sker ofta stora förändringar som man tidigare kämpat för att nå. Sett det så många gånger. Att sluta sprida utseendefixering och bilder som gör att andra mår dåligt är också något jag försöker tänka på. Jag har tagit bort all fitspo på bloggen, sen finns det ju många bilder på mig själv som verkligen inte skulle tålas granskning under lupp, I know. Men bloggen är också någon slags ventileringshål för mig där jag får släppa ut tankar och ångest kring mitt eget utseende som jag kanske inte vill fylla vardagen och mitt "riktiga" liv med. De tankarna som jag också vill bli av med, om jag nu någonsin kommer det.

Att skriva och läsa om träning och att träna i sig är för mig också väldigt feministiskt peppande. Att träna är en egoistisk aktivitet, man gör något (förhoppningsvis) för sin egen skull, och lägger tid (kanske ganska mycket tid) på att prioritera sig själv och något man tycker är roligt. En annan intressant approach är att om man inte helt släppt viljan att förändra sitt utseende med träning, så kanske man ändå förändrar sina ideal. Pratade igår med en vän som tävlar i kroppsbyggande. Man kan ju tycka vid en första anblick att de där tävlingarna bara är en uppdaterad variant av Fröken Sverige. Men att, som kvinna, bygga en kropp full av muskler, är inte helt oproblematiskt. Det går emot rådande samhällsideal och sällan reagerar väl människor så starkt  som när en kvinna väljer att gå emot dem. Går sin egen väg. Sen är det klart att det ändå handlar om utseende men jag föredrar rakheten i att diskutera muskelseparationer framför tomt leende kandidater som talar om världsfred men ändå måste visa sig i baddräkt.

Sen finns ju något väldigt kraftgivande i att lyfta tunga saker för egen maskin. Det krävs ju muskler för att krossa patriarkatet, eller hur? ;-)




Vill skriva mer om det här. Gör en egen kategori. Vad tycker ni?

torsdag 16 oktober 2014

Äta rent

Ett rengöringstips till er andra föräldrar. Äger ni också en sån här Antilop-stol? Som oftast inte alls är vit utan snarare rödbrun och repig och gud vet vilka bakterier som gömmer sig däri. Jag får alltid ångest då jag ska rengöra den. Vatten och trasa känns inte som om det går på djupet. Starka medel känns inte heller fräscht. Bebis sitter ju halva tiden och suger på brickan - är bakterier eller kemikalier värst att få i sig...? Om det är riktigt illa ställer vi den i duschen men häromdagen kom jag på en smart grej: kokosolja! Fett löser fett, det är ätbart och dessutom antibakteriellt. Det fyller också ut de där bakteriesamlande springorna lite och bildar en skyddande hinna tills nästa drabbning.

måndag 13 oktober 2014

Survival mode

Ibland kan man som föräldraledig lyckas hinna med en hel veckas aktiviteter på en enda dag, om planeringen är bra. Det är storkok och hemmafix, kompislunch och träningspass. Vilket är jättebra eftersom man kanske, de där andra sex dagarna den veckan, hinner absolut ingenting. Idag har lilla Kvistelurum magknip tror jag (eller har hen - ständiga tvångstanke - svalt typ ett batteri?!). Det är skrik i panik och sover helst på mig, en kvart i stöten. Det är iofs alltid något med den här bebisen och inte sovs det om kvällarna ännu heller. Pigg, envis och med stark karaktär. Så söt så att folk hänförda stannar oss på gatan men sur som en citron då ingen ser ;-)

Så jag stjäl mig några minuter här och där mellan heaten, i soffan framför iPaden. Tjocksockor och mössa på - har nämligen helt tappat kroppstemperaturen, något jag gissar kommer rätta till sig efter några veckor då min nya dos Levaxin för sköldkörteln kickar in (de bokade in mig på akuttid och dubblade dosen. Tänk att det ändå skulle ta ett rutintest för mig att fatta att den var kajko igen, när kommer jag lära mig? Hade ju gått runt i ett par veckor innan och sagt till Mr "Näe, jag måste ha influensa eller något, känner mig så himla trött i kroppen...").

Tänkte idag skulle bli mitt första gymbesök på längre men är för bebisbelamrad. Och trött... kettlebellsen stirrar på mig från hörnet "vi tar bara några minuter!" Men nej. Ägnar mig åt matporr istället. Min nya devis är att "ju hårdare liv, desto godare mat". Även om den måste intas på stående fot och i skift. Idag är jag sugen på någon slags mezeplock.

söndag 12 oktober 2014

Mina 30 bästa

Träningstightsen bollade över denna. Better get started.

Löparsko: Saucony & Nike. Fast har inte börjat springa igen än.
Macka: Älskar mackor. En hederlig club sandwich kanske? Fast inget har jag nog ätit mer av i mitt liv än ägg och kaviarmackor.
Sportbh: Om jag bara ska gymma så säger jag den här (nej jag har inte opat brösten, gillar bara att bli mjukt omhållen ;)
Resa: Drömmer om nästa barnfria med Mr. En weekend i Paris hoppas jag det blir, kanske om något år eller så. 
Champagne: Kall, torr och gratis?
Shapetights: Det var mig en smal listkategori... Äger inga men några med en låg söm över rumpan är alltid smickrande.
Juice: Naked juice bars Body Fuel Detox som jag brukar göra en ripoff på hemma (äpple, morot, rödbeta, citron, ingefära, is)
Podcast: Håller på att ta igen alla gamla avsnitt av Sommar, gillar att störa mig på Filip & Fredriks nya på engelska också.
Skida: Hyrskidor av okänt märke. Är gammal snowboardtjej turned skidåkare igen för några år sen, men trots många visiter i Åre var jag alltid bättre på att hoppa kön på Bygget än att carva snyggt i backen... men det var längesen jag fick chans att bättra på kunskaperna.
Hösttights: Vad som helst sömlöst.
Tesort: Köper lustfyllt på mig diverse gröna, ekologiska varianter men återvänder alltid till Earl Gray.
Vatten: Sodastreamat.
Bil: Önskar vi hade en. Har körkort i alla fall - en bragd i Stockholm.
Guilty pleasure: Alla galna amerikanska fatfreesugarfreecalorifree kemikaliestinna låtsasprodukter. 
Skidsockor: Min killes som jag kallar "lumparsockorna", gröna och tjocka.
Efterrätt: En välgjord tiramisu eller ett berg av marängsuisse (barnvarianten med bananer).
Väst: Har en vit DKNY från NK Kids som hängt med i alla år och både passar till löpturen och i lekparken. 
Myströja: Alltså älskar den här men hittar den inte :_( 
Pasta: Den här!
Träningslinne: Bomullslinnen från klädkedjorna. Snyggare så och jag behöver inte funktionstyg så länge de är luftiga kring armhålorna ;-)
Värmeplagg: Min jättestora, jättefina brandgula Peak-jacka <3
Frukost: Äggröra på hårt bröd med tomater, koriander och tabasco. KAFFE. Då jag jobbar: ingen. :)
Hörlurar: Vi har säkert 10 stycken fancy hemma men ändå blir det bara iPhone-snäckorna.
Gymskor: Älskar att gymma i flipflops ehum. Men har önskat mig ett par lyftarskor till jul. 
Reflexväst: Borde väl skaffa... Klickar fast ett sånt dära band runt armen bara. 
Jeans: Äger dem i alla former och storlekar men hittar aldrig den stora kärleken... min kropp klär bäst i annat.
Pannband: Jag tar hårband istället. Finast är de riktigt smala.

Lax: Har aldrig lärt mig älska lax. Men kall och rå på varmt sushiris kan vara fint.
Träningsapp: MammaMage och Strong.

Skickar vidare till blott en: Snabbare Starkare Snyggare :-)

Ungefär då...

..jag äter köttbullar och makaroner med Kotten, och hen lyckligt säger "mamma äter med mig! Och mamma äter samma som mig! Det var jättejättelängesen eller hur mamma? Det har kanske aldrig hänt eller hur mamma?" ...bestämmer jag mig för att jag oftare ska börja äta samma sak, samtidigt, som min familj.

torsdag 9 oktober 2014

Höstvardag: Clarisonic, proteinglass och tortas

Ingen träning på 2,5 veckor nu då jag varje morgon och kväll hostar som en kolgruvearbetare. Förskolesmittorna avlöser varann, men nog om det då den här bloggen genom åren handlat allt för mycket om att jag är sjuk - suck! Det finns fördelar också med att inte fylla dagarna med planering kring träningen.


 Jag och Kvisten såsar runt hemma, jag handlar till nya spännande maträtter, städar och gör om inredningen, får tid att fundera på framtiden. Vi promenerar till centrum och njuter av höstfärgerna. Jag är ju född på hösten så det kanske är därför jag trivs så bra just nu.


 Jag fyllde år förra helgen, 35! Tiden går. Men jag känner mig både lycklig, smart, snygg och rik hehe (tja... själsligt rik iaf?) så jag trivs i min ålder. Förutom barnteckningar, blommor, choklad, en kudde, glas och en mössa från &Other Stories fick jag fick en Clarisonic-borste i present som genast fick mig i spinn (den där besattheten av porer, you know), återkommer med testresultat.



Igår köpte jag proteinglass på ICA förresten, märket heter Lohilo (jag vill bara säga Yohio?). Den finns i flera smaker, jag köpte belgisk choklad (för... chokladig) och kaffe (helt klart godkänd). Det är klart att man, när man köper sånt här, alltid har den där kliande tanken i bakhuvudet om att det går att göra jättegod proteinrik glass hemma själv till en bråkdel av prisen men, va fjäsen. 21g är inte fy skam och godare än en tonfiskburk (dock oklart hur det är med upptaget...)



Snart ska jag skruva ihop ett IKEA-bord men först ska jag skrapa ihop till en restlunch. Ser lovande ut i kylen. Igår åt vi en väldigt dekadent rätt; mexikanska smörgåsar som kallas Tortas. Det är urgröpt baguette med chipotlemajo, lök, avokado, lime och dubbelpanerad friterad kyckling. Eller, dubbelfriterad blev min eftersom det var rå i mitten efter första omgången... Kotten hade sin bästis på besök och barnen gillade också maten. Jag och Mr gillar plockmat generellt och det är ju himla smidigt då man har kids "jag älskar inte avokado mamma".




söndag 5 oktober 2014

En dag i bilder

Inne på vecka två utan träning på grund av förkylning så inga tjusiga gymfoton :/ Men det visuella är ju alltid roligt så varsågod:

Frukost: ser nästan alltid ut så här. Så länge jag är föräldraledig kommer jag förmodligen att äta frukost av ungefär samma anledning som jag INTE gjort det tidigare (periodisk fasta): det passar min livsstil just nu. Det är helt enkelt ganska härligt att få en mysig stund då mini har somnat på förmiddagen. Äter i princip alltid någon form av ägg på någon form av bröd. Och kaffe. Kaffe!

 Normalt avslutar jag frukosten med att packa väskan så att vi kan dra till gymmet precis då Kvisten vaknar. Men den här dagen tog vi det lugnt = lekam städa, laga mat. Jag kokade broccoli i grädde, perfekt för små bebbehänder att hålla i. Vi kör inte med några puréer alls (och inte gröt eller välling heller för den delen) och matar aldrig utan lillkorven äter exakt samma mat som oss - själv. Eller snarare, tränar på att äta ;-) För er som blir nyfikna;den här metoden kallas BLW, googla loss.


Mamma måste få lunch också så klart. Rester och ihopplock från kylen som så ofta, får precis plats emellan alla pärlplattor ;-) 

Sen dags för fix. Namngivningsmingel på kvällen så dags att hoppa ur mjukisbrallorna. Tvättar håret och slänger upp det i förstadiet till mina älskade headband curls - perfekt frippa på kvällen och sen släpper jag ut dem nästa dag då jag skulle springa på event.

Självklart ska hela familjen va fina ;-)
Såg ni de här skönheterna på min insta (@elbejb)? Nej tyvärr var det inte Kvistens utan en present till lilla I.

Det finns marsipantårtor och så finns det marsipantårtor. Den här arkiverades definitivt under "fika värt att äta" (upp till kamp mot alla torra 7-elevenbullar!) 
Zzzz. Hem i stockholmskvällen. Så skönt att promenera i den här lagom svala nyhöstluften.
...men sova, det tycker Kvisten inte är något man gör vidare länge. I allafall inte kvällstid. Föräldrarna stärker sig då med favoritbudgetglasaen från Lidl. 

fredag 3 oktober 2014

Random beauty blah

Jädrar vad snyggt det är med lite tjocklek på brynen, om man nu får till det. Är newbie. Osäker på hur pass jag kommer undan med att c:a 60% är ditritat...

Läppstiftet är MNY för ni brukar alltid fråga, tokbilligt och som smör på läpparna.

Rogue: en halvflaska Chapel Hill : D

tisdag 30 september 2014

On another note

Var tvungen att trösta mig med en låda Questbars, kolla Gymgrossisten, de rear dem!

Okej, två lådor. 

Å naj.


Hoppas jag inte hinner märka det.

måndag 29 september 2014

Update

Måste sluta tänka ut långa inlägg i huvudet som jag aldrig skriver och istället publicera lite små hälsningar oftare. För det är ju mer görbart faktiskt.

Livet, just nu. Mindre bra:
Föräldraledigheten tar slut om några månader och jobbångesten börjar nafsa mig i hälarna. Förskoleförkylningarna sänker oss och jag har varken sovit eller tränat förra veckan.
Nyss var det sommar och snart är alla helger fram till jul bokade.

Desto bättre: Varje gång jag känner jobbångest kommer jag också vilket otroligt kul yrke jag har. Det blir nog bra det där.
För att hålla träningsgnistan uppe brände jag av några progress-bilder på postpreggoformen och vilken skillnad senaste månaden, trots samma vikt. Paff. Jag vet, ni vill se, men alltså... sladdriga amningsbehåar och resårlösa trosor på trekvart. Ska lösa det på bättre sätt. Något gör jag rätt med andra ord, påt igen bara. Såg ni förresten på Insta att Mr köpt kort på samma gym? @elbejb. Här ska knäböjas och pussas.
Och så älskar jag ju hösten. Vill bara mula mig i parkhäng, fikabesök och barnkalas. Som någon annan anordnar.

lördag 20 september 2014

Favoriter som inte är eko.

Allt är inte grönt i neccesären. Men ganska bra ändå!

Ole Henriksen The clean truth wipes. Detta med engångsservetter; till ansiktet, till bebisrumpor, till städningen - ack så hemskt för miljön. Våndas, eftersom jag älskar det. Särskilt städservetterna... Till ansiktet känns det okej på resa. Då man snabbt behöver ta bort solkräm, resdamm, snygga kvällssminket... dessa luktar underbart av apelsinsorbet liksom och ger den perfekta efterkänslan mitt emellan renskrubbad och ändå insmort återfuktad.

Glam Glow Youth Mud. Gillar inte de läbbiga algbitarna i den men känslan efteråt - behöver förstoringsglas för att hitta mina porer (är ni också besatta av små porer?)

Helena Rubenstein Magic Concealer. Jag är en tung concealermissbrukare sen 13-årsåldern. Särskilt sådan som döljer mörka ringar under ögonen. Fick den här för ett halvår sen av en vän som jobbar med makeup och var skeptisk, både till nyans och textur. Men, håll i er nu. Den här gör en enda enkel sak som jag aldrig någonsin varit med om att en concealer lyckats med förut: den stannar där du lagt på den. Handen upp för alla som efter en halvdag (timmar, minuter?) hittar sin under ögonen-concealer prydligt fördelad i små vita ränder? Den här lägger sig inte i vecken. Helt amazeballs i sin enkelhet. Tips. Köp INTE den ljusa. Jag är BLEK och jag har nummer 3, dark. Tror ni mig inte, prova i butik först. Du ska med 99 procents säkerhet ha nummer 3.

Embryolisse Lait-Crème Concentré. En favorit för många makeup-artister så jag var tvungen att prova. Det är något sjukt beroendeframkallande med texturen. Typ som filmjölk. Kladdig filmjölk. Rinnig majonäs...? Återfuktar, känns skön, bra baskräm.




Pressmingel, matfunderingar och drömmen om Wholefoods

Tog mig i kragen och OSA:de för en gångs skull ja på en av de många inbjudningar som dimper ned i mailboxen så här på nyhösten. Alltid lite meckigt då en bebis ingår i vardagspackningen men också alltid trevligt att få lite fräscha intryck, träffa bekanta ansikten och hinna sluka någon gobit också kanske.

Min +1 vägrade somna så jag missade lunchen och det spännande samtalet mellan Jesper Kling, Elin Unne och Emil Arvidsson om den nya generationens kokboksförfattare (= inte utbildade inom mat/dryck, hopp för en annan m.a.o. ;-) men jag bytte några ord med den sistnämnde ändå eftersom jag gillade artikeln om honom i tidningen Hunger (läser ni?)

Jag smakade på både det ena och andra, luktade bara på de alkoholhaltiga dryckerna (årets Blossaglögg med smak av lavendel, oj vad jag är svag för sånt) och vanan trogen vände jag på samtliga matförpackningar och läste innehållet vilket förvånade en och annan presentatör ;-) Generellt blir innehållet i särskilt färdigmat allt bättre. Vi har en lång väg kvar men har också kommit långt från tiden då antalet fettgram (så få som möjligt) var det enda, i sällskap av ett utropstecken, som stod på förpackningarna. Provade grytbaser från GoGreen som pryddes av texten "no added salt", tummen upp för det då den höga salthalten oftast är det som får mig att tveka inför färdigkäket som familjemiddag.

Visst älskar jag att laga mat själv från grunden men till vardags, tja, inte samma lockelse. Lek med tanken att alla halvfabrikat innehöll enbart bra grejer; jag skulle inte spendera mycket tid i veckorna framför spisen kan jag säga.

Visst finns det nyttig färdigmat men det är ju lite av ett detektivjobb i sig som också tar tid - tid man just vill spara ju. Det allra enklaste vore en affär där man bara genom att passera dörrarna är garanterad att inte få något skumt i varukorgen. Det finns väl inte riktigt i Sverige idag? Visst har vi mindre livs som enbart för ett ekosortiment till exempel men nu snackar jag om ett större snabbköp. Alla hälsofreaks med självaktning brukar vallfärda till Wholefoods under amerikabesöket, där snackar vi förlaga.






onsdag 17 september 2014

Strong Curves vecka 5-6

Tjohopp, dags för rapport, vi börjar med förra veckan: tror aldrig jag lyckas semesterträna så mycket som på denna resa - och då har jag ändå fler barn än jag någonsin haft ;-) Tre pass blev det eller nja - 2,5 för mitt i det tredje högg det till i låret då jag gjorde goblet squats, en liten sträckning tror jag förmodligen för att jag inte värmt upp tillräckligt då de inte hade några skumrullar i gymmet. Borta nu.

Dessa veckor har blivit lite kaiko i övrigt, många pass har jag strukit för att de blivit halvdana, som detta då, som ett förra veckan då jag tränade 10 minuter men sen blev Kvisten ledsen och kändes febrig så jag avbröt, och så missade jag ju en hel vecka pga sjukdom. I övrigt tror jag att jag kvalar in någonstans på 75% då man ska räkna på hur väl jag genomför programmet. Ofta skippar jag småövningar på slutet och tänker att dem kan jag göra hemma (och tänka sig det gör jag icke! Vem är förvånad) och ibland får jag byta ut övningar, avbryta som sagt eller pussla om. Men tycker det är absolut godkänt, om det är pass eller veckor som landar på säg under 60% då blir det bakläxa, då gör jag om.

Känner mig fortfarande både svag och stark i samma person. Njuter av att inte känna mig skadad, vek och instabil, märker stor skillnad t.ex. då jag busar runt med Kotten på lekplatsen, lyfter högt och lågt och leker kull - det är en hyfsat tränad morsa det där. Samtidigt så är ju inte lyften och vikterna på stången alls i närheten av vad de varit. Men vet ni vad? Det går framåt. Och det är ju det enda som behövs för att man till slut ska vara där man vill vara. Eller hur?

tisdag 16 september 2014

Prickar be gone

Hemma igen, phew. Resdagar i värme med kids är inte så kul. Nu äntligen här i mitt hem, med mina saker, min mat, mina vänner, mina sysslor... Nu kör vi höst!

Några frågor till er kloka så här efter avslutad solsäsong. Jag är ju en blekfis som älskar att ligga och slappa i solen - farlig kombo - men försöker begränsa det. Förutom solglasögon och nytillskottet; en enorm s.k. golfskärm som skuggar ansiktet blir det skyddande kräm i mängder då jag klär av mig (har annars inte sällan långärmat och långbyxor). Och inga långliggningar, 45 - 60 min. Nu känns det som det är dags att gå på koll av födelsemärken också så att allt är som det ska. Under och efter senaste graviditeten dök det nämligen upp ovanligt många nya sådana på kroppen. Och då menar jag inte sådana där svagt bruna, halvstora pigmentfläckar man får mest i ansiktet, utan vanliga leverfläckar som de väl egentligen heter. Vissa har försvunnit (fick till exempel en sjukt märklig symmetrisk rand av 8-10 sådana precis ovanför bikinilinjen...?!) men många är kvar. Särskilt på magen har jag ett gäng ganska stora som ser lite småskumma ut. Och har mörknat förstås under sommaren samt på resan. Bad i solen och bärande av våta, hala ungar som skaver bort krämen gör det svårt att helt undvika strålarna. Jag har aldrig haft mycket prickar tidigare, tror jag hade kanske 5 totalt på hela kroppen tills jag blev typ 25....

Ska ringa VC idag och boka tid för kontroll, skulle gärna ta bort några av dem oavsett faktiskt...

Men nu till min fråga - om man nu tar bort dem, kan man liksom zappa dem med laser eller liknande då? Så att det inte blir några spår? Eller är det kniven och gröpskeden som gäller, med oundvikligt efterföljande ärr...? Har ingen koll. Men ett tjusigt resultat vore ju inte helt fel.

Någon mer som fått just fler leverfläckar under graviditeten?