fredag 1 augusti 2014

Trendspaning

 Jag ser mer och mer av...

Hinderbanor. Ni minns väl mina sessioner med den härliga militärhinderbanan i Karlberg (innan den blev avstängd för allmänheten, hrmpf). I USA är alla som besatta av American Ninja Warrior - en game show där tävlanden tar sig an en replica av världens svåraste hinderbana som finns i Japan, Mount Midoriyama. Och i Sverige är vi inte sämre. Hinderrace så som Tjurruset, Superior Race och Tough Viking lockar allt fler deltagare och hinderbanor har PR-boostats hela våren tack vare Gladiatorierna-vinnaren Konstantin Avdramidis. Hans koncept Obstacle Traininghar blivit uppköpt av Reebok och jag gissar att detta är bara början... missa dessutom inte att kolla in hans kompanjon Johanna Swica, en av mina favoriter på instagram just nu - hello girlcrush.

Gymnastik. Den första kvinna som lyckats övervinna Mount Midoriyama är förstås - en gymnast. Kolla den halsbrytande videon här. CrossFit har väckt intresset för gymnastiken och själv har jag alltid drömt om att lätt och ledigt kunna göra flick-flack ned för stranden. Jag gick på gymnastik som barn men kom aldrig någon vart direkt, om man är huvudet högre och tyngre än alla andra är man nog ingen prime candidate för framtida succé direkt ;-) Men jag ger mig inte! Vi vill ju träna mer avskalat 2014 och kroppsviktsövningar är den ultimata enkelheten. I USA blir det allt mer poppis med akrobatisk strandgymnastik, gärna med uppskattande publik - kolla in Bar Starzz.



onsdag 30 juli 2014

Den nedåtgående spiralen

...nejdå, det går faktiskt bra med min kopparspiral, kunde bara inte motstå rubriken! Tänkte ni ville ha en uppdate. Varning för eventuella mensdetaljer nedan (varning för ordet "mens" också finns ju de som inte riktigt gillar det utskrivet heller). Här hemma pratar vi mens, snor, skorv, svett och kanske framförallt bajs mest hela tiden ("var det liksom som keso eller tunnare? Var det brunare än förra blöjan...?") så jag har inga spärrar kvar...

Spiralen ja. Känns inte, märks inte, det enda är ju mensen... herregud alltså. Ni vet den där dan eller två man brukar ha bara några droppar blod innan mensen kommer igång? Det pågick i sex dar vilket fick mig att tro "jaha, det här är mensen, skönt". Nänä. Sen kom den riktiga drabbningen. Bindbyte varje timme (har normalt menskopp men tror jag måste byta storlek efter förlossningen har ej beställt än) och i förrgår kväll låg jag vaken i timmar med kryp i benen tills jag mindes att jag senast kände så och insåg kopplingen kryp = järnbrist. Och igår och idag är blodtrycket lågt (= svimningskänslor) så jag trycker i mig järn i flera former och hoppas på att kunna häva bristen.

Och imorrn ska jag köpa Cyclo-F som minskar flödet.

Och till dig som tipsade om din blogg "Den onda spiralen" där du skriver om hur du blev förgiftad av din kopparspiral: Det låter hemskt, det gör det verkligen. Men jag har faktiskt inte orkat läsa där. Jag är så förbannat trött på att leta efter preventivmedel som funkar och detta är typ mitt sista alternativ. Så jag kommer köra på det här nu.

Mode: ON

Järnspikar vad skönt det är att vara i påslaget läge igen, så att säga. Att ha ett syfte med sin träning, en plan att följa, delmål att uppnå.

Kosten spot on igen (vilket inte innebär asketisk eller stenstrikt utan bara perfekt för mig just nu.) 95% av det jag stoppar i mig gör mig mätt, glad och är bra för min kropp. (De resterande procenten uppfyller ofta inte det sista kriteriet men de andra - se bilden t.ex ;-)

Jag har börjat promenera lite då och då också igen, nu när barna sover om kvällarna och det är svalare.

Vissa trivs bäst med att bara ta dagen som den kommer och i början av min träningskarriär trodde jag kanske att målet skulle vara att jag bara skulle träna och äta intuitivt. Bara vara, göra det som faller mig in. Men nej, icke! Jag frodas av att projekta, däri ligger allt det roliga. Redo, pepp, kör!

Behöver ni också projekt/fokusperioder/planer eller kan ni trivas med att köra mer planlöst?

Det man mest behöver

En av övningarna som ingår i mitt träningsprogram ger rejäla tuggummituggande aerobicsinstruktör på 80-talet klädd i trikåer-vibbar: sidoliggande benlyft. "And squeeeeze!" hör jag i huvudet och hoppas att ingen cool lyftartjej ska se mig.

Det här är en vanlig övning i Pilates också och den är precis som många av dem enkel på papperet men ger en rejäl böörn. Och dessutom: man tror det är benet man lyfter som man ska få ont i men nänä - det är det undre.

Självklart byggs inga jättemuskler med sådana här övningar men jag har börjat inse mer och mer vad de kan göra för särskilt en postpreggokropp. Att träna långsamt med bara kroppsvikt gör en urmedveten om vad som pågår, nervbanorna aktiveras, man lär sig hitta rätt muskler och lär sig att verkligen trycka till. Därför gillar jag verkligen Pilates som komplementsträning särskilt om man behöver jobba på sin kroppsmedvetenhet. Lämna prestigen hemma bara....

måndag 28 juli 2014

Back to school: träningsprogramstart + tips på app

Asså bejbs, detta med att läsa in sig på nya grejer; man har legat av sig. Jag har pluggat mycket i mina dar, gått flera högskoleutbildningar faktiskt, men det var ett tag sen nu och jag jobbar nuförtiden mer med det visuella.



Har inte läst igenom hela boken Strong Curves men idag är det programstart och det gäller att vara förberedd. Det är mycket text, känns verkligen som studier men otroligt intressant förstås. Jag älskar inte hela boken, det finns en hel del sexism och stolpighet jag skulle kunna vara utan men jag uppskattar de mer kunskapstäta partierna. Så himla kul att ni är flera som ska köra samma program <3 För att besvara era frågor; jag ska påbörja nybörjarprogrammet (det finns ju ett för nybörjare, ett advanced och ett med kroppsviktsövningar för hemmabruk.) Hur mycket jag än hellre vill påbörja det avancerade så är jag absolut inte där fysiskt, än. Det fanns en lista på kriterier i boken. Så planen är denna:

aug-okt: Nybörjarprogrammet. Ska även om jag hinner prova att gå på några vanliga gymklasser för att se hur kroppen hanterar det. Har inte bestämt mig för hur jag ska äta än... har ju legat på ett mindre kaloriunderskott och tappat en del graviditetskilon, sen kört en paus med status quo nu en månad (eller snarare status: dekadens) och få se om jag siktar på att ligga något lite på underskott under den här perioden också för att sen gå upp på överskott nästa period.

nov-jan: Avancerade programmet. Passar ju bra att 'bulka' under vinter/juletid så förmodligen myyycket mat här och hoppas också att jag är så pass stark att jag kan börja köra CrossFit igen under den här perioden, beroende på magstatus.

Feb och framåt: ? :-)

Har varit på gymmet och rekat i förra veckan. Det finns ett lite undangömt stretchrum på mitt gym med en massa bra redskap som jag kan använda till mina övningar så det blir underbart. Fota kan man också göra där ;-) Nybörjarprogrammet innehåller ju en hel del enklare kroppsviktsövningar typ boxsquats, där fokus är på att bana in rörelserna ordentligt. Kan kännas trist ibland men superviktigt och något man kan casha in senare.

Min vän M kommer också köra programmet eller hon har faktiskt börjat redan, så underbart kul att ha något att snacka styrka med :-)

Självklart måste jag logga alla pass, sets, reps, vikter (hur kan man inte liksom...?!) och har precis laddat ned en ny app som verkar urbra, måste tipsa. Den heter Strong och är hur enkel och bra som helst. Nörderiet är totalt <3

I mitt lille rum.

torsdag 24 juli 2014

Gick förbi en anorektiker idag

Jag vet inte vad det värsta var;

att hon hade på sig vristvikter (för då förstår man liksom att sjukdomen är pågående)
eller att hon sköt en barnvagn framför sig.

:_(

onsdag 23 juli 2014

Ladies jag läser

Som tidigare utlovat kommer här lite tips på damer som skriver bra grejer.

Nia Shanks (Lift like a girl) Nia var nog den som startade hela revolutionen kring synen på styrketräning för tjejer (som pågått länge i USA och syns allt mer här också). Det vill säga inställningen att det är vikten på stången som räknas, inte på vågen.

Joy Victoria (Fitnessbaddies). Typ min favvo. Jobbar som strengh coach och skriver superintressanta artiklar där man kan nörda ner sig totalt.

Libby Wescombe (Eatercise) Libby är en cool australiensisk CrossFit-tjej som också jobbar som tränare, många av hennes blogginlägg är mer som artiklar.

Amber Rogers (Go Kaleo): Inte allas kopp te och provocerar ganska ofta men väldigt kunnig.

Leigh Peele (The Clutch Society) Ny upptäckt för mig, verkar iskall och grymt påläst.

Och så några karlar:

Bret Contreas: Känd som "the glute guy", har co-skrivit Strong Curves som jag snart ska påbörja och är enormt respekterad i fitness/bodybuildning/lifting-världen.

Andy Morgan - Ripped body. En flitigt anlitad tränare i Amerikat, jobbar med periodisk fasta och skriver enkelt och vettigt.

Lyle McDonald (Body Recomposition). Lyle är antingen älskad eller hatad i träningscommunityt men han skriver onekligen ganska intressanta artiklar. Som den här då han jämför näringsvärdet i Oboy och en post workout-shake (spoiler: de skiljer sig mycket lite åt...)

Och så brukar jag kanske ofta också läsa på...

T-nation: Lättlästa och intressanta artiklar om allt mellan himmel och träning.

tisdag 22 juli 2014

HIIT och LISS

I olika fitness-communitys jag hänger på går tugget mycket ut på förkortningar (lite som på föräldraforum, right?) det gäller att ha koll om man ska förstå ett inlägg som består av en massa obegripliga ord med stora bokstäver...

HIIT tror jag de flesta av er hört talas om, men LISS då? Jo det står för Low Intensity Steady State. Och är ungefär det samma som en långsam joggingtur, eller ett lätt pass på trappmaskinen. Inga pulshöjningar eller intervaller. Utan just precis steady state - samma takt - i kanske 40 minuter eller mer, och lågintensivt - du flåsar lätt. Utförs ofta av det som på internet kallas för Cardio Queens vilka ses lite föraktfullt på av lifting-gänget (de som ägnar sig åt att lyfta tungt och kanske inte gör någon cardio - alls. Och kanske äger en t-shirt som driver med löpning. Typ ;-)

HIIT är då för den som inte hört det heller, motsatsen. High Intensity Interval Training. Det vill säga högintensiva intervaller, oftast utförda under ganska kort tid (20 minuter eller mindre) helt enkelt för att tja, det är för jobbigt för att göra längre.

De flesta CrossFit-woddar är HIIT. För den som inte tänkt på det ;-)

Jag började köra HIIT för säkert åtta år sen då jag först hörde talas om det, då satte jag mig på en spinningcykel efter mitt styrkepass och körde något i stil med 10 sekunder all in, 10 sekunder vila i typ en kvart. Sen var jag helt död... då mest i fettförbränningssyfte vill jag minnas.

Nuförtiden används inte termen HIIT lika ofta men det är många som tränar så. Utöver CrossFit-exemplet är det ju generellt rätt poppis idag att köra intensiva cirkelpass. Jag brukar också köra s.k. metabolic finishers, dvs kortare HIIT-pass då man verkligen tar ut sig.

När jag börjar med Strong Curves nästa vecka kommer min cardio bestå av ett par HIIT-pass i slutet av något av mina styrkepass. 15-20 minuter troligen. Utöver det, tja, det kanske blir lite promenader, lite träna-på-löpning, lite pilates. Men HIIT får bli det som håller pumpen igång under den här perioden.

Om ni vill läsa lite {vetenskapsbaserad} fakta om varför HIIT är bra o jadajada, läs här.

måndag 21 juli 2014

Life after beach


Jag tillhör ju den skara som fortfarande lever livet i terminer och följaktligen upplever 1:a augusti som starten på ett nytt år så mycket mer än januari. Det är himla härligt att bygga upp en stämning också, för alla nya projekt. Som att jag ska börja med mitt nya styrketräningsprogram till exempel, Strong Curves. 12 veckor till att börja med. Superskönt att varje vecka, dag, pass komma till gymmet och veta exakt vad, hur och när jag ska göra det som ska göras. PEPP! Den här veckan håller jag på och laddar inför starten och pysslar lite med kuliga förberedelser, till exempel:

  • ladda ned en ny träningsloggapp
  • ...och lägga in alla pass i den
  • reka miniSATS inför Kvistens kommande inskolning
  • Gå en vända på gymmet och kolla in så att/var alla redskap finns
  • Fundera på vilka mål jag vill ha (som förstås ska skrivas ned och mätas)

Ja jäklar vad kul det ska bli. Och vad stark jag ska bli! Igen. Höhö.

Semesterrecap

Tyvärr blev det inte mer än ett par träningsdagar den vecka vi var i Skåne - jag åkte på en smärtsam urinvägsinfektion. Eller, jag hade nog "åkt på" den si sådär 10 dagar tidigare - men gått runt och låtsas som det regnade eftersom jag trodde smärtan från njurarna kom från äggstockarna = post spiralinsättningen, typ mens eller ägglossning...

Dessa kvinnoåkommor alltså, vad mycket mer smärta och skit man kan tänka sig tolerera än vanligt, och hur clueless sjukvården är om så många relaterade tillstånd. Suck.

En halv burk penicillin senare är jag nästan smärtfri. Och vi har haft det så himla bra. Första halvan av veckan spenderades i vårt sommarhus och den andra i min pappas sambos sommarhus (trogen läsare minns att min mamma gick bort för ett par år sen och, japp - han har hittat kärleken igen! <3) Och det huset alltså... en dröm precis vid havet. Ägnade mig åt "stör inte mamma!"-frukost varje morgon ;-)

Då man reser med familj är det en resa i sig att få ihop all packning, då sista väskan och stängd och hela familjen står utanför dörren är mycket vunnet. Vi flög ned till Skåne så det gick rätt smärtfritt, inga svettiga barn som behövde rastas på långtåg (även om jag älskar det resesättet annars).

Väl på plats har jag solbadat (kom ihåg att kräma in mig med SPF 30-50 varje dag utom en - då kom jag hem och såg ut som en dalmatiner i ansiktet pga alla pigmentfläckar, nooo.... glöm inte smörja bejbs), ätit massor med god mat och druckit gott vin, gjort utflykter, umgåtts och sett barnen frodas. Vi hade också vår första barnvakt post Kvisten (var borta i 1,5h, åt lite mat på en krog 500m bort samt tog en promenad på stranden, det gick jättebra).


Träningen bestod av pilatesvideos då det regnade samt klassisk cirkelträning i trädgården (ziljoner utfallssteg, en massa knäböj och ganska många armhävningar, på knä och mot en bänk är nivån jag klarar just nu). Hej träningsvärk! Och så lite barnvagnspromenader på det förstås. Lånade en riktig pansarkärra av pappas sambos dotter, vår nätta cityvagn som elegant svänger in i de minsta hissar trivs inte riktigt lika bra på guppiga landsvägar med mördarsniglar som ska forceras.


Vi hängde på lekplatser också förstås och särskilt en skulle varit riktigt bra att träna på men UVI:n tyckte inte jag skulle klättra och hålla på, lämnade det åt familjen. Suck. Min tid kommer :)


Kosten har som sagt varit överdådig och njutningsfull, pappa är lite av en vinconaisseur och man får passa på att dricka ur då man är på besök för sånna fina droppar unnar man sällan sig själv... lika gott har det varit med simpelt smågodis i sängen bredvid Mr på kvällen, ihopkurade i mörkret med hörlurar och sovande barn överallt, framför iPaden och Orange is the new black :)


Den här veckan styr jag upp kosten lite mer, ser till att huvudmålen är bra och låter allt däremellan bli som det vill. Två veckor kvar av semester för oss alla fyra i Stockholm, nu gäller det att aktivera sig pust....

söndag 20 juli 2014

Någon mer som också tänkte så här?

För längesen trodde jag att s.k. fitnesskroppar, ni vet rippade bods med synliga muskler, var det som dolde sig längst in under lager av fett, på ALLA människor. Så, resonerade jag, om man tappade tillräckligt skulle hull skulle den där tighta looken framträda... av sig själv. Tänk hur förvirrande det då var när jag gick ned kg efter kg men kvar var fortfarande en slät, rutlös mage som byxlinningen gärna grävde in sig i, armar och ben utan definition och en fortfarande ganska otight, om än väldigt smal, kropp. Till slut började jag bli för smal och fick lägga av men förvirringen var stor - hur kunde mitt midjemått vara så litet och kläderna jag kom i vara så små, men kroppen ändå så slät och odefinierad? Minns att jag en gång undrande synade ett uppslag med fitnesstävlanden i en tidning där deras kroppsmått redovisades och alla var större än mig. Trots att de såg så omöjligt små och vältrimmade ut. Kortare var de också... måste handla om breda benstommar kom jag fram till. Tur att jag vet lite mer om fysikens lagar numera ;-)

Hemma igen

Hej från semestern! Eller, vi har just kommit hem. Efter en vecka i Skåne vid havet känns vår lägenhet - även om vi också har terrass mot vattnet - ganska trist. Varmt, mörkt och just nu fyllt av ouppackade väskor, smutstvätt, disk, leksaker, bebispylar, ledsna krukväxter, äcklig gucka i diskhon och grus på golvet.
Så jag äter frukost på terrassen för att tänka på annat. Spontanköpte lite surdegsknäcke igår, Batanun hette det, så himla gott. Äggröra och hemgjord cappuccino till. Har laddat iPaden med intressanta artiklar, just nu läser jag gärna texter om styrketräning/tyngdlyftning/olympiskalyft och det finns massor med smarta, coola och inspirerande damer på andra sidan Atlanten som skriver om detta. Ska länka senare idag och berätta lite mer om ditt och datt också ;-)

måndag 14 juli 2014

Gött.

Jag brukar inte känna igen mig då vissa tjejer utbrister "åh bröd! Det är min stora last!" jag menar, choklad - I get that, men bröd...? Jag bodde i Schweiz förut och där gick folk runt och åt nybakta frallor som äpplen, utan något som helst pålägg, ofattbart tyckte jag. Torrt. Bröd är gott men inget jag inte kan leva utan i månader utan större besvär faktiskt. Men det finns några sorters bröd som jag ändå är lite svag för, förutom riktigt gott surdegsbröd älskar jag alla "kakbröd". Typ polarkaka, hönökaka, hällakaka... Köper sällan hem det (vet av erfarenhet att barn som serveras sådant bröd sedan vägrar i princip alla sorter som inte är vita och söta) men det gör pappa och hos honom är vi nu. Så då och då blir det ett par ägg- och kaviarmackor eller bara en med bregott och ost. Hett och gott kaffe till är ett måste. When in Rome...

söndag 13 juli 2014

Semeschter.

Jo, det blev ju sommar till slut. Vi har varit lediga hela familjen en vecka nu men vi är kvar i stan så har mest glidit runt mellan olika plaskdammar och försökt skapa korsdrag hemma i vår omöjligt svettiga lägenhet. Jag gillar solen, men inte så mycket värmen. Generellt gillar jag egentligen inte sommaren särskilt mycket alls, det tror jag att jag sagt förut. Några riktigt varma soldagar här och där är trevligt men inget går upp mot då de andra årstiderna visar sig från sin bästa sida; en sval och soligt klar höstdag med hög himmel och förväntan i luften, en magisk vit vinterdag med glimrande nysnö, en vårmorgon med kylig luft, knoppar på träden och pigga fåglar. Men en får ju göra det bästa av situationen :) En kaffe i handen och ett nytt nummer av Hunger i knät, fina grejer.



Svårt är det att träna också, jag har lajjat lite hemma med kettlebells och kroppsviktsövningar. Och försökt få Mr att lova att köra ett pass varje dag på den sex dagar långa vistelsen i Skåne men han gick med på två bara :_( Kanske jag fixar det ensam ändå. #everydamnday! Måste ha något att lägga all den där energin på som jag kommer att inta; pappas goda mat och härliga viner. Sommarmaten är ju på många sätt väldigt lik den typen av mat jag gillar att äta året om; någon form av protein och så en massa tillbehör.

Imorgon reser vi som sagt till Skåne och då ska det packas så det står härliga till, två vuxna och två barn pust... fast min packningslista är nog ändå längst. Jag gillar att ha med extra mycket skönhetsprylar som jag inte använder så ofta till vardags; naggellack, skrubbvantar, hårinpackning. Helt enkelt för att man har mer tid på semestern, och det är också då man vill känna sig lite extra piffig.

torsdag 10 juli 2014