fredag 18 maj 2012

Utvärdering: Löparutmaningen


Tiden går fort - det har redan gått snart tre månader sen jag drog igång löparsatsningen. För mig har det inte gått så snabbt eftersom det hänt så mycket saker i mitt liv - både bra och dåliga - under den här perioden. Bland annat så har ju som ni vet min mamma dött vilket till stor del gjort att den här utmaningen inte fullföljdes av mig. Just därför tycker jag att det är viktigt att utvärdera och ta upp den.

Jag sprang by the book de första jag tror det var fyra veckorna...? För att sedan abrubt lägga av med träningen helt i ett par veckor utöver promenader då sorgen slog ned i våra liv. Sedan började jag springa igen men upptäckte att just löpning var något jag hade extra svårt för - den tid jag fick att tänka under passen var inte längre en välkommen hjärnrensning utan istället grubblade jag mer än jag borde, överanalyserade, kände mig ensam och gick in i sorgen. Det funkade inte helt enkelt - just då behövde jag sällskap och sysselsättning. Jag har fortsatt att springa sporadiskt de resterande veckorna men lämnat schema och klocka hemma.

Jag vet inte om jag blivit någe snabbare, jag springer garanterat inte milen på 50. Men; däremot har jag:
  • sprungit betydligt mer än perioden innan
  • lärt mig mer om intervallträning
  • sprungit i alla vädersträck och hittat nya favoritvägar i vårt område
  • testat tröskelpass för första gången
  • provat flera nya sorters skor och börjat lära mig om barfotalöpning
  • utvecklat ett löpstyrkepass som funkat suveränt
  • hittat vilka låtar som är grymma att springa till
och; det som gett mig mest:
  • fått en överväldigande respons från er.

Mail, kommentarer och förstås det ni skrivit på era egna bloggar om hur ni lyckats med löpningen. Och med lyckats menar jag inte bara att ni fullföljt det program ni valt - vad gör det egentligen - varje sprungit pass utöver det vanliga är ju en seger!

Alltså, damn, ni. Ni som rest er från soffan. Ni som sprungit tre mil. Ni som sprungit hela sträckan utan att stanna. Ni som slutat hata löpningen. Ni som börjat älska löpningen. Ni som sprungit om alla era gamla rekord. Ni som sprungit om den där störiga killen från högstadiet i spåret. Ni som för första gången vågat kalla er löpare. Ni som anmält er till marathon. Ni som sprungit er första tävling. Och till sist, ni som gjort mig avundsjuka för ni springer numera snabbare än jag... (och ni är många! ;-) ♡♡♡♡

Löpningen kommer alltid ha en välstädad och ombonad plats i mitt allt mer rymliga träningshjärta. Härmed förkunnar jag att denna utmaning (för mig) är avslutad, tack för alla som deltog - grymt jobbat. Mot nya utmaningar, först en formtoppning sen lite semester (=njutningsträna!) och sen i höst, ja gud vet vad jag ska satsa på då, crossfit eller hemmapass eller mammaträning vi får se!

Kram, Elbe

10 kommentarer:

  1. Tack Elbe! Tack för att du drog igång den här utmaningen och fick mitt envisa psyke att ställa in sig på fullt ös i löpspåret. Jag har sprungit efter löpschemat (milen under 50) och jag har inte missat ett enda pass(!). För två veckor sedan sprang jag Kungsholmen runt (10km) på 48:31min. SÅ NÖJD! Igen... tack.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men gud va kul Johanna, blir lite rörd då jag läser din kommentar. Den tiden blir jag avundsjuk på!. Kram

      Radera
  2. Silje fra Norge18 maj 2012 kl. 23:06

    Mammatrening?! Skal tre bli til fire? :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hihi, jag sa sekunden efter att jag publicerat till Mr; "nu kommer de tro att jag är gravid" :-) Så är det inte. Än. Men tre ska förmodligen bli fyra framöver ;-)

      Radera
  3. Verkligen stort tack! Trots att jag inte följt något schema utan lagt upp träningen helt själv har du bidragit med massa pepp! GBGvarvet på tiden 1.38 blev resultatet - visst det var min egen insats men jag har mycket att tacka bloggen för :) Du är bäst!

    SvaraRadera
    Svar
    1. 1.38, WOW! Det där med löpning verkar ju vara din grej :)

      Radera
  4. Nu ser jag fram emot formtoppningen !
    Livet har många överaskningar att bjuda på ,både gott och
    Ont och jag tycker mig läsa till båda här :))))
    Men jag tycker du kämpat på grymt , själv så springer
    Jag en runda varje dag , inte vÅgat mig in i gymmet ännu :)
    Men nu ska jag försöka hänga på dig i dom formtoppning
    Och den lär väl innebära lite sådant kanske ...!!
    Kram på dig//
    Jess

    SvaraRadera
  5. Vilket fint inlägg.. Ta hand om dig! Kram!

    SvaraRadera
  6. Toppenbra jobbat! Själv hade jag för ett år sedan ett enormt motstånd till löpning och idag är det det bästa jag vet! Jag gör absolut inga höjdartider men en förbättring på milen från 75 min till 54 min på ett år är en STOR seger för mig! Härligt att höra att löpningen nu har en plats i ditt träningshjärta också, det har den verkligen i mitt med!

    SvaraRadera
  7. Håller med den andra "emma". Vilket fint inlägg och glöm inte att ta hand om dig. Din blogg är den enda jag inte kan vara utan.

    SvaraRadera