Fråga: Om all skit som Elbe äter ;)

Becca frågar: Hej Elbe! Läser och älskar din blogg. Blir väldigt inspirerad och testar nästan alla dina recept - så roligt! Men jag undrar och ogillar en sak starkt, varför är du så rädd för fett? Du väljer att stoppa i dig så mycket "skit" som tillsatser och onaturliga saker bara för att få det med minst fett. Tror du verkligen att din kropp mår bättre av det? Och att det är det bästa sättet att underhålla sin kropp på (som du skrev i senaste inlägg om din kropp idag) Jag läser just nu till Hälsocoach och har en fantastisk lärare med många års erfarenhet inom Kost. Vi lär oss mycket om hur företagen lurar oss att köpa rena "gifter" nästan , hur de misshandlat maten. Bara för att få ner fetthalten, öka hållbarheten och göra maten billig för dem att producera etc. Och vi dumma konsumenter låter dem göra det. Det är skrämmande. I alla dina måltider är du light, extra light färskost t.ex. Har du jämfört hur mycket mer tillsatser det finns i den än i originalet? Du dricker minimjölk, tycker du verkligen att ren mjölk 3 % är så farligt? 3% är inte mycket, men mycket mer naturligt. Tänker även på din Kotte o man, vill de få i sig så mycket farliga tillsatser som det finns i alla light produkter? Detta blev väldigt långt. Ingen kritik, ville bara dela med mig av mina tankar och kunskap och be dig att ta en liten titt i innehållsförteckningen och inte bara kika på kcal ;) Må gott, och ha en fortsatt mysig födelsedag! Kram Becca

Svar: Ja du Becca. Var inte rädd för att ge kritik, det är bara bra och jag tycker nästan att jag får för lite sådant i bloggen. Det är klart att du har en himla bra poäng där. Innan jag går in på svaret så vill jag förklara att den här rollen som bloggen skapat åt mig, den är svår. Och den innefattar många stora beslut.

Jag har gått från en vanlig tjej med många tankar och funderingar kring kost, träning och hälsa (men noll utbildning inom området) till en vanlig tjej vars funderingar om kost, träning och hälsa plötsligt läses av tusentals människor (medan jag fortfarande har noll utbildning inom området). Plötsligt blir träningen jag utför och kosten jag äter inte längre min ensak utan något som ses som riktlinjer. Och därmed kommer det ju krav på någon slags kvalitet. Som jag måste ta ställning till.

Jag äter som jag alltid ätit och tränar som jag alltid tränat (fast striktare, på båda punkterna måste jag erkänna) och jag skriver ned allt ärligt som passerar mina läppar men jag tycker inte att det alltid är ultimat.

Du kommer aldrig se mig rekommendera något att äta "1 kilo modifierad stärkelse, 500g aspartam, 4 kilo härdat fett..." Och om det vore så att jag saknade smakpreferenser och att all mat smakade som manna från himlen för mig och gjorde mig mätt, skulle jag enbart leva på ekologiska grönsaker och bär, vegetabiliska oljor och nötter, samt fisk. Alltså verkligen bara. Möjligen baljväxter också. För det tror jag är en helt perfekt kost. Men... jag kan inte motivera mig själv att äta så, än. Jag pallar det inte. Jag tycker inte det är gott!

Man får välja sina strider. Jag handlar mycket ekologiskt, vi köper i princip aldrig hem kött (bara malet där djuren tas vara på bättre) och jag har börjat förändra och förbättra de val jag gör i vardagen för att undvika gifter vad gäller exempelvis skönhetsprodukter och rengöringsmedel.

Det är klart att det kanske finns en gyllene medelväg. Många LCHF:are skulle säkert säga att de hittat den. Men jag har haft många problem tidigare med ätstörningsmonstret och detta är mitt sätt att sluta fred, jag vill börja röra mig mot en ännu mer slipad kost men jag vågar inte ändra för mycket i taget för då tror jag att jag riskerar att allt klappar ihop. Jag känner ett större ansvar nu i och med bloggen och försöker visa på en medvetenhet (om att till exempel fettfri majonäs inte är en gudagåva direkt). Samtidigt är ju ärligheten och rakheten det jag får beröm för.

Men du, kotten äter så klart inte precis som jag! I vår kyl finns fetare mjölk för honom, ekologiskt smör, grovt bröd utan tillsatser. Han äter pasta, ris, potatis, kött, grönsaker och bönor. Inget aspartam eller proteinpulver eller något med "light" på. Han smakade aldrig kanelbullarna heller. Angående Mr så är han en modern man och tar själv ansvar för det han "får i sig", han behöver inte ges mat så som kotten eller som sådana där grottmänniskor från 50-talet. Vi turas om att laga mat förstår du :)

Till sist tycker jag att du ska ta allt du lär dig i skolan med en nypa salt. Det låter bra och rätt, jag håller helt med om de riktlinjerna. Samtidigt så kändes det säkert så för de som pluggade till hälsocoach (eller vad det hette då) för 15 år sen och som lärde sig att "light" var the way to go. Om ytterligare några årtionden kommer allt kastas omkull igen. Det vågar jag satsa en tub fettfri majonäs på ;) Kram Elbe