En sak jag borde gjort innan jag påbörjade min formtoppning, skulle varit att skriva ned alla gånger jag känt mig sugen att äta på grund av känslor - snarare än hunger. Många har det varit. Intressant. Vad naket och svårt allt blir då man inte kan trösta med en påse godis...
Visst är det intressant. Och helt plötsligt måste man använda helt andra verktyg för att komma åt de jobbiga känslorna (eller mota bort dem). Jag har noterat det motsatta här på landet. Lämnat mina goda kostvanor mer och mer på grund av semester-mode, många stressiga situationer med 20 pers i ett hus, lite för lite sömn på grund av teething baby = mer baguette, mer kladdkaka, mer mat, mer chips. Och så dåligt jag mår, i både kropp och själ när jag tar den lätta utvägen istället för att hantera känslorna på annat sätt! Snart åker vi hem, och jag ser fram emot något mer asketiskt leverne och lugnare insida. Även om jag snart kommer längta tillbaka till vårt underbara, kaotiska, stor-familjs-sommarlov...
SvaraRadera