torsdag 13 oktober 2011

"Tillräckligt" gott.

En sak som jag vill försöka formulera, är ett inlägg om förväntningar på vad och hur nyttig mat ska smaka.

Meningarna går isär om vad som är nyttigt, den enes hälsokost är den andres hälsofara. Men om vi nu talar utifrån hur jag äter, okej?

Jag tror det finns få människor som inte tycker om något 'onyttigt'. Är det inte krämig chokladglass man längtar ihjäl sig efter så är det flottiga dillchips, daimbiskivier, biff med pommes och floder av bea, färska gelehallon. Alla har något som de är svaga för och försöker begränsa intaget av.

Sen har vi det nyttiga, eller snarare det som som vi vill/borde äta mer av. Vissa saker smakar underbart; andra tuggar man lite förnumstigt på och tänker på det fina fiberinnehållet. Så är det.

Man kan lära sig tycka om saker, man kan träna om smaklökarna och man kan ändra och förbättra sina matpreferenser, det brukar komma med tiden. Havregrynsgröt tycker jag är gott, en gång i tiden smakade den riven kartong men nuförtiden ser jag fram emot min skål. Tills det står en skål risgrynsgröt med kanel och socker och röd mjölk bredvid förstås... Jag är inte en av de hälsobloggare som bara älskar det 'nyttiga', jag har inte uppnått sån fulländan än, jag har mina cheats och det gör inte så mycket.

Däremot har jag lärt mig själv att vara 'nöjd', att uppskatta det som uppskattas kan. Jag bakar mina low carb-kanelbullar, jag tycker de är goda men jag tycker så klart inte att de är lika goda som 'riktiga' bullar - men det är inte heller syftet. Syftet (för mig) är att hitta något som a) har perfekt procentsammansättning av näringsämnena och b) smakar ganska gott. I den ordningen.

Det finns två sätt att göra en recept-make over (vi tar kladdkaka som exempel):

1. Ändra lite, så att smaken hålls intakt. Näringsmässigt blir kladdkakan fortfarande "sällanmat". Vetemjöl mot dinkelmjöl, kanske byta ut det vita sockret, mindre fett.

2. Ändra radikalt i receptet och göra ett större avkall på smaken. Näringsmässigt går då kakan att jämföra med vilket nyttigt mellanmål som helst.

Ibland föredrar jag variant nr 1, ibland variant nr 2. Båda tjänar sina syften. Då jag fyller år och det är fest och vi firar då vill jag inte äta nr 2. Jag vill ha 1, eller The Real Thing. Eller inget. Söker ni sådana omgjorda recept, finns det mycket att hitta på nätet.

Här i bloggen, och i fitnessammanhang, ser ni oftare receptvariant nr 2. Och det problem som då ibland kan uppstå är "men vad i /&%)=%#€ det här smakar ju inte alls som kladdkaka!". Näe. Det gör det inte. Det smakar kanske som 40% av kladdkakan. Men, du kan äta den tre gånger om dagen. Förstår ni? Ibland 1, ibland 2.

4 kommentarer:

  1. Jaa. Så kan man ju resonera, men jag tycker att det gör livet tråkigt. Jag äter hellre supernyttigt (och gott, för det går att kombinera) för det mesta (och tränar stenhårt) för att sen kunna äta dom där chipsen, dom där flottiga hamburgarna, den där kladdkakan och så vidare utan minsta dåligt samvete. Alltså, mer sällan men verkligen njuta. Att försöka hitta på substitut gillar jag inte alls, men det är ju bara jag. :)

    SvaraRadera
  2. Man måste inte, jag säger bara att det är så som jag tänker. Idag anses det "finare" att antingen bara älska nyttig mat eller att som du tidvis 'unna sig'. Jag vill bara framföra min passion för galna substitut ;)

    SvaraRadera
  3. du är så klok och det jag älskar mest är att du är dig själv (och jag tror de flesta känner igen sig i detta inlägg oavsett vad de försöker intala sig själva)

    SvaraRadera
  4. Patricia: Åh tack, det är faktiskt svårare än man tror att inte ljuga och putsa på bloggen.

    SvaraRadera