Jag genom tiderna

0-10: Ingen träning alls. Jag var ni vet den där långa, runda tjejen som stod på kortänden av klassfotot och såg ut som att hon var fem år äldre än de andra. Mina föräldrar gick igenom diverse bantningsböcker och jag hade ett ganska dumt förhållande till mat. Hata gympa!

Tonåren: Gick från att träna lite grann och för första gången gilla det (volleyboll, dans, klättring) till att bli olycklig av diverse orsaker och gå upp i vikt. Som knubbigast kring 18-19 tror jag.

20 och uppåt: Mycket händer i livet, träningen kommer igång och blir en kärlek och jag går långsamt ned så där 15 kilo under en femårsperiod.

25: Tränar, dietar, stressar, blir magsjuk på utlandssemestrar. Går ned fem till och är alldeles för skitsmal.

Fram tills preggoliscious: Lägger på mig lite igen och är normalsmal och lagom tränad och rätt glad. Upptäcker att jag kan springa och är rätt bra på det.

Gravid: Tränar på rätt bra, cyklar och simmar trots foglossningssmärtor. Går upp 13 fina kilo!

Postpreggoåret: Vågen på ursprungsvikt av sig själv och lite och amning. Sladdrig och ostark dock. Slutar amma och går raskt upp fem kilo under sommaren. Satsar järnet på hösten/vintern 2010 och formtoppar, hittar tillbaka till min gamla kropp, mkt nöjd. Det enda jag saknar är löpning (pga foglossning som spökar).

Våren 2011: Fortsätter med träningen och känner att rutinerna nu är tillbaka som de var innan graviditeten, tränar c:a 4 ggr i veckan under våren och är starkare och glad! Lagt på mig några kilo hull över musklerna (levt gott!) men känner mig fit. Drömmer om att kunna springa mer, bättre, fortare.

Sommaren 2011: Startar bloggen för att motiveras inför min planerade formtoppning i juli som blir mycket lyckad. Kroppen blev starkare och tightare och den mentala utmaningen var en stor lärdom. Blev smal - men inte särskilt muskulös. Insåg att jag behövde mer muskelmassa. Därför...

Hösten 2011: ...styrketräningsfokus! Äter massor och tränar tungt. Lägger på mig en bra blandning fett och muskler och är toknöjd med resultatet. Ingen brådska med att deffa.

Våren 2012: Satsning på löpning, kommer igång enligt ett schema och springer 4ggr/veckan, förbättras snabbt! Sedan sker en stor förlust inom familjen. Sorgen och rädslan för att vara ensam med tankarna gör att det inte blir många löppass. Efter 3-4 veckor utan träning kommer jag så sakteliga igång igen.

Planer sommaren 2012: Att fortsätta njuta av träningen, hitta tillbaka till löpningen och kanske en liten formslipning innan sommaren kickar igång på allvar?