You guys. Jag behöver verkligen skaffa en träningsmatta för hemmabruk. Trött på ihopvikta filtar som halkar och inte hanterar svett så bra. Kan inte tänka mig att det är så stora skillnader mellan dåliga och bra produkter i det här segmentet (det är en matta liksom, vad kan vara dåligt...?) så jag behöver en som 1. Inte är asadyr 2. Inte behöver skickas från långtbortistan och tar tre veckor på sig att anlända 3. Är totally cute. Eller, i alla fall inte ful eftersom den nog kommer stå framme i ett hörn rätt ofta. Och 4... hm, kan inte koncentrera mig, någons bebis skriker i bakgrunden.
Vänta, det är ju min bebis. Återkommer. Inkom gärna med tips på ovan under tiden <3
lördag 31 maj 2014
Bjud inte hem en allergiker
Himla fint
Lyssnade på Spotify för första gången på länge (lyssnar mest på podcasts) och bläddrade igenom mina springlistor. Och insåg att flera hundra prenumererar på dem! Är det ni eller!? Blev lite glad, nu när jag (ännu) inte kan springa, att ni är ute och rastar listorna åt mig liksom.
Den här är faktiskt rackarns bra. Och den här också. Och just ja, den här!
Och just ja, om ni springer till dem är det viktigt att spela dem i ordning så att man verkligen slutar med härligt ostiga Meatloaf på den första, gärna att ni står vid starten av en lång, seg backe när pianot slår an. Och att ni börjar med studsiga Kids in America på den andra listan och då gäller det att gå i rask takt tills beatet börjar vid exakt 0.27 då man tar rundans första springsteg. Och om jag ska säga något om den tredje listan så är det nästan oundvikligt att börja spring-dansa lite till låt nr 4, I am a volcano (särskilt vid 2.50) så det kan vara bra att undvika folkmassor. Just sayin.
Den här är faktiskt rackarns bra. Och den här också. Och just ja, den här!
Och just ja, om ni springer till dem är det viktigt att spela dem i ordning så att man verkligen slutar med härligt ostiga Meatloaf på den första, gärna att ni står vid starten av en lång, seg backe när pianot slår an. Och att ni börjar med studsiga Kids in America på den andra listan och då gäller det att gå i rask takt tills beatet börjar vid exakt 0.27 då man tar rundans första springsteg. Och om jag ska säga något om den tredje listan så är det nästan oundvikligt att börja spring-dansa lite till låt nr 4, I am a volcano (särskilt vid 2.50) så det kan vara bra att undvika folkmassor. Just sayin.
fredag 30 maj 2014
Du vet inte vad du behöver
Det gäller att skilja på när kroppen är trött, och när det är huvudet som är det. Om det är det senare som är fallet, kan man gå ut. Och så blir allt mycket bättre, klarare, skönare.
Har haft en bra dag, inga moln på himelen, men behövde ändå rensa skallen efter kvällen. En fullständigt korrekt återgiven redogörelse:
Grillmiddagen, sex vuxna och sex barn 0-4 år gamla. Det regnar så vi får vara inne. Hundra maträtter kan man få äta, barnen kan bara tänka sig äta en - korv. Men korven blir sen. Korven hamnar på marken. Korven blir aldrig klar. Grillen har slocknat. Grillen är våt. Grillen är för varm. Maten är bränd. Vi fläktar grillen. All mat har aska på sig. Alla måste börja äta någon gång. Alla äter med barn i knäet. Alla äter olika tider. Men vänta, vem passar grillen? Barnen fäktas med spetsiga grillspett. Barnen springer överallt och är i vägen. Barnen slutar springa. Men vänta, var är barnen? Pinnbrödet är bränt. Halloumin är grå av aska. Barnen vill inte dricka. Barnen vill inte kissa. Barnen vill kissa samtidigt. På samma toa. Barnen vill inte sova. Barnen har bajs i blöjan. Barnen har saker i munnen de inte ska ha där. Stora bebisen vill ha minsta bebisens napp. Ena fyraåringen vill ha andra fyraåringens korv. Ingen fyraåring vill plötsligt ha korv. Alla barnen är mätta. Alla barnen vill ha glass. Alla vuxna vill ha kaffe. Alla barn behöver sova. Alla går hem.
Och ändå, vid hemgång, precis som i en sketch, lättat: "jamen det gick ju bra det här!". För så känner man, det är faktiskt ingen bittertorr ironi bakom det där som jag trodde IJFB*, det är himla trevligt. Fast man blir lite trött.
P.S. Maten var asgod. För jag hade lagat allt. Tog inga foton men ska ge er recept sen. D.S.
*innan jag fick barn
Har haft en bra dag, inga moln på himelen, men behövde ändå rensa skallen efter kvällen. En fullständigt korrekt återgiven redogörelse:
Grillmiddagen, sex vuxna och sex barn 0-4 år gamla. Det regnar så vi får vara inne. Hundra maträtter kan man få äta, barnen kan bara tänka sig äta en - korv. Men korven blir sen. Korven hamnar på marken. Korven blir aldrig klar. Grillen har slocknat. Grillen är våt. Grillen är för varm. Maten är bränd. Vi fläktar grillen. All mat har aska på sig. Alla måste börja äta någon gång. Alla äter med barn i knäet. Alla äter olika tider. Men vänta, vem passar grillen? Barnen fäktas med spetsiga grillspett. Barnen springer överallt och är i vägen. Barnen slutar springa. Men vänta, var är barnen? Pinnbrödet är bränt. Halloumin är grå av aska. Barnen vill inte dricka. Barnen vill inte kissa. Barnen vill kissa samtidigt. På samma toa. Barnen vill inte sova. Barnen har bajs i blöjan. Barnen har saker i munnen de inte ska ha där. Stora bebisen vill ha minsta bebisens napp. Ena fyraåringen vill ha andra fyraåringens korv. Ingen fyraåring vill plötsligt ha korv. Alla barnen är mätta. Alla barnen vill ha glass. Alla vuxna vill ha kaffe. Alla barn behöver sova. Alla går hem.
Och ändå, vid hemgång, precis som i en sketch, lättat: "jamen det gick ju bra det här!". För så känner man, det är faktiskt ingen bittertorr ironi bakom det där som jag trodde IJFB*, det är himla trevligt. Fast man blir lite trött.
P.S. Maten var asgod. För jag hade lagat allt. Tog inga foton men ska ge er recept sen. D.S.
*innan jag fick barnFestpepp
Saker jag ätit på sistone.
Plankan, fortsättning
Vi fortsätter snacket om plankan. Emma skrev så bra, så jag citerar dig Emma:
Hej! Det går inte att generalisera så. Plankan kan vara en väldigt dålig övning, exempelvis om du har magmuskeldelning (diastas) och inte kan aktivera transversus ordentligt eller är allmänt svag i bålen och har dålig kontroll på ryggen. Det kan likaså vara en bra övning, om du inte har en stor delning och har god kontroll på djup magmuskulatur. Det har blivit lite av två läger här och mycket av detta kom när Katarina Woxnerud/ Mammamageappen uttalade sig att plankan är en tung och dålig övning för kvinnor med diastas. Det betyder INTE att det är en dålig övning för samtliga. Man måste titta på den egna kontrollen, udnersöka magen och se hur man aktiverar för att uttala sig. Jag skulle absolut hävda att dynamiska plankor kan vara bättre än situps eller andra tunga koncentriska övningar för magen. Däremot är jag mot att stå statiskt i maxtid i planka, eftersom man då ofta tappar kontrollen. Bättre att stegra med svårigheter i att aktivera andra muskelgrupper/ röra andra kroppsdelar samtidigt som man kontrollerar magen. Det är inte heller så att man kopplar ur stabilsierande muskulatur bara för att man aktiverar ytlig, utan detta sker tillsammans och det är det optimala. Efter en graviditet kan dock stabiliserande muskulatur vara svår att få kontakt med och hitta och det är framför allt detta man behöver träna på så att den ytliga inte tar över helt och hållet i tyngre övningar = större risker för ryggproblem och ger dragning i linea alba, alltså delningen kan få en försämrad läkning. Mvh sjukgymnast som arbetar i området
Angående vad hen som jag pratade med föreslog för alternativa övningar - tja, vi kom inte så långt tyvärr. Fick visst några förslag men de var sådana jag kände igen från MammaMage-appen, och sådana som jag räknar mer som rehab-övningar än som träning, om ni förstår?
Hej! Det går inte att generalisera så. Plankan kan vara en väldigt dålig övning, exempelvis om du har magmuskeldelning (diastas) och inte kan aktivera transversus ordentligt eller är allmänt svag i bålen och har dålig kontroll på ryggen. Det kan likaså vara en bra övning, om du inte har en stor delning och har god kontroll på djup magmuskulatur. Det har blivit lite av två läger här och mycket av detta kom när Katarina Woxnerud/ Mammamageappen uttalade sig att plankan är en tung och dålig övning för kvinnor med diastas. Det betyder INTE att det är en dålig övning för samtliga. Man måste titta på den egna kontrollen, udnersöka magen och se hur man aktiverar för att uttala sig. Jag skulle absolut hävda att dynamiska plankor kan vara bättre än situps eller andra tunga koncentriska övningar för magen. Däremot är jag mot att stå statiskt i maxtid i planka, eftersom man då ofta tappar kontrollen. Bättre att stegra med svårigheter i att aktivera andra muskelgrupper/ röra andra kroppsdelar samtidigt som man kontrollerar magen. Det är inte heller så att man kopplar ur stabilsierande muskulatur bara för att man aktiverar ytlig, utan detta sker tillsammans och det är det optimala. Efter en graviditet kan dock stabiliserande muskulatur vara svår att få kontakt med och hitta och det är framför allt detta man behöver träna på så att den ytliga inte tar över helt och hållet i tyngre övningar = större risker för ryggproblem och ger dragning i linea alba, alltså delningen kan få en försämrad läkning. Mvh sjukgymnast som arbetar i området
Angående vad hen som jag pratade med föreslog för alternativa övningar - tja, vi kom inte så långt tyvärr. Fick visst några förslag men de var sådana jag kände igen från MammaMage-appen, och sådana som jag räknar mer som rehab-övningar än som träning, om ni förstår?
torsdag 29 maj 2014
Fått för mig
Har tänkt på Pilates en del på senaste. Att jag skulle vilja köra lite sånt, hemma mellan varven. Vet inte riktigt vad jag fått det ifrån, det blåser väl inspirationsvindar i mina feeds antar jag, något här och där som sår frön hos mig. Känns ganska långt ifrån den träning jag brukar hålla på med. Fast kanske inte; någon beskrev det som styrketräningsyoga och det låter ju som jag.
Sugen, helt enkelt. Någon som har en bra video att länka till?
Sugen, helt enkelt. Någon som har en bra video att länka till?
Egentligen skulle jag lätt kunna träna samma pass hemma
Tyvärr fortsatte kaoset på plats, sovande minstingen råkade vakna alldeles för tidigt och gillade inte alls att befinna sig mitt i ett gympapass. Det fick bli lite snabbträning, knäböj med liten bebis och pussarmhävningar innan jag kände mig grym och la lillis i vagnen där hen hörde hemma och kunde slockna direkt. Lite träning blev det allt, samt ett par km promenad.
Kände mig väldigt fräsigt och färgglatt träningsklädd iaf... eller som en vis kvinna alltid brukade säga; det spelar ingen roll om du tränar eller inte, bara du är på plats på gymmet och ser snygg ut. Skoja.
onsdag 28 maj 2014
Plankan passé?
Pratade magträning med en kunnig person igår. Och fick känna mig ganska så rejält bitchslapped... Jag berättade att jag var halvvägs igenom MammaMage-appen och sen tänkte jag väl börja med plankor i lutning så smått då jag känner mig stark i magen och musklerna har gått ihop ordentligt.
"Nej, nej, nej!" sa hen och ifrågasatte varför jag någonsin ville göra plankan, att det var en farlig övning som innebar allt för stor påfrestning på magen, tarmarna kan ramla ut och hejkomochhjälp.
Jag påpekade att jag kört den mycket förut och känner min kropp och skulle förstås ta det lugnt och anpassa belastningen men det fick jag inget gehör för.
"Vad är ditt syfte med att göra plankan? Har du inget specifikt syfte så är det helt onödigt, det finns mycket bättre magövningar!".
Detta är alltså en person vars kunskap om magträning efter förlossning jag värderar högt så... jag får väl tänka om, helt enkelt.
Men... inga plankor? WTF?
"Nej, nej, nej!" sa hen och ifrågasatte varför jag någonsin ville göra plankan, att det var en farlig övning som innebar allt för stor påfrestning på magen, tarmarna kan ramla ut och hejkomochhjälp.
Jag påpekade att jag kört den mycket förut och känner min kropp och skulle förstås ta det lugnt och anpassa belastningen men det fick jag inget gehör för.
"Vad är ditt syfte med att göra plankan? Har du inget specifikt syfte så är det helt onödigt, det finns mycket bättre magövningar!".
Detta är alltså en person vars kunskap om magträning efter förlossning jag värderar högt så... jag får väl tänka om, helt enkelt.
Men... inga plankor? WTF?
tisdag 27 maj 2014
Zzzz
Jag får sova hyfsat om nätterna och har rätt lugna dagar men ibland är det ändå så... dränerande, att ha två barn. Och när de väl sover kommer man plötsligt ihåg att man har även en kille. Som i sin tur också bara orkar sitta i soffan framför sin skärm. Nä, imorgon nya tag.
Fördelarna blir allt tydligare
Jag är svinbra på att köra stenhårda, korta perioder av tuff träning och perfekt kost (tänk tidigare formtoppning) och får ofta bra resultat. Vad som är svårare, är längre satsningar, med ändå tydliga mål. Som nu. Tre månader, till att börja med. Ett år tar det nog totalt att komma tillbaka till samma nivå av vältränad men vi börjar med dessa tre. Jag skulle ju kunna (och nu är det nog min stress över andras eventuella åsikter som hetsar i bakhuvudet) "bara ät nyttigt och träna regelbundet", utan att behöva ha ganska så tydliga upplägg eller mål. "Då återvänder ju kroppen automatiskt till sin forna form, styrka och kondition". Det känns ju mer fiiiint liksom. Att inte bry sig. Fast... jag bryr mig ju. Måste ha mål, delmål och tanke bakom. För att orka. Sure, hur jag äter och tränar nu känns rätt normalt och absolut inte som någon avancerad formtoppning men det är ändå rejält ovant jämfört med det liv jag levt halvåret/året innan. Det ÄR svårt att ta sig tillbaka. Och det ÄR en förändring som ska till. Just nu orkar jag inte ens göra armhävningar på knäna, Jag blir andfådd hemskt lätt och mitt BMI och mitt midjemått håller precis på att kvala in tillbaka på hälsosamt territorium.
Men vad jag ville komma till, med rubriken, är att jag njuter av fördelarna med ett sådant ändå löst och ledigt upplägg. Visst, det tar tid, jag kommer inte fixa pullups eller sporta magrutor nästa vecka, men jag är så mycket mer avslappnad med det faktum att jag inte får till ett träningspass här eller där fast jag tänkt det, och att det inte gör något då kosten inte blir som jag tänkt. Det är luuugnt liksom. På fredag ska vi ha några vänner över på grillning av modell BYOM (bring your own meat - eller ja, vad man nu vill grilla - och vi fixar resten). Och jag ska precis grotta ned mig i jakten på recept på alla urhärliga tillbehör vi ska servera. Tänker då inte på att det kommer bli problematiskt som jag brukar tänka. Jag fixar det som känns gott, helt enkelt. Klurar mindre på nyttighetsgrad. Äter det jag vill ha. Det jämnar ut sig.
Men vad jag ville komma till, med rubriken, är att jag njuter av fördelarna med ett sådant ändå löst och ledigt upplägg. Visst, det tar tid, jag kommer inte fixa pullups eller sporta magrutor nästa vecka, men jag är så mycket mer avslappnad med det faktum att jag inte får till ett träningspass här eller där fast jag tänkt det, och att det inte gör något då kosten inte blir som jag tänkt. Det är luuugnt liksom. På fredag ska vi ha några vänner över på grillning av modell BYOM (bring your own meat - eller ja, vad man nu vill grilla - och vi fixar resten). Och jag ska precis grotta ned mig i jakten på recept på alla urhärliga tillbehör vi ska servera. Tänker då inte på att det kommer bli problematiskt som jag brukar tänka. Jag fixar det som känns gott, helt enkelt. Klurar mindre på nyttighetsgrad. Äter det jag vill ha. Det jämnar ut sig.
måndag 26 maj 2014
Ett... ett igen... ett igen
Igår var jag som sagt på gymmet och valde kanske lite otippat att köra intervaller på ellipsmaskin. Men det är så att konditionsträning, är det som jag tycker är svårast att köra hemma. Styrketräning med eller utan redskap (har ju kettlebells) fixar jag lätt. Kondition däremot, svårare. För jag kan nämligen inte springa eller hoppa så här tidigt efter förlossningen. Det GÅR ju, (kan dansa tex!) men ack så mycket roligare så här - med mitt ultimata "oj så mycket oerhört distraherande räkning och timande och ändrande av motstånd att vips har en halvtimme gått utan att jag fattat det"-pass. Älskade intervallpyramiden. TRY IT! Och lova att rapportera om vad ni tyckte.
Sen körde jag MammaMage-appen. Men hörni, ni som kör den - det här blixtlåset - jag tycker det är oerhört svårt att inte spänna rumpan, hur ska man tolka det egentligen? Alltså jag spänner-spänner inte per se men för att knipa där bak kan man ju inte vara helt avslappnad där ändå... eller?
Dagens bonus: börjar komma i mina träningsshorts igen. Hepp!
söndag 25 maj 2014
"kroppen är fantastisk!"
"Elbe", sa en kompis till mig häromveckan. "Jag tycker en grej är så jobbig".
"Vadå?" Frågade jag.
"Jo," sa hon, "Jag har följt en rad gravida bloggare nu under min egen graviditet, och samtliga har typ en vecka efter förlossningen lagt upp en bild på sig själva och sina kroppar som man aldrig kan tro genomgått en förlossning. Den ena magen plattare än den andra. Och så skriver de alltid 'kroppen är fantastisk!' Jag känner inte igen mig alls. Jag tränar regelbundet och har inte ens fyllt 30, men min kropp efter förlossningen - asså jag ser ut som en j*vla tågolycka!"
"Skrev jag så? När jag skrev om min mage...?" frågade jag nervöst och försökte komma ihåg hur jag formulerade mig i det här inlägget, karaktärstroget skuldkännande.
"Nej, nej, sluta med att jämt ta åt dig" svarade hon. "Visst, du tillhör ju onekligen de som slipper frågor om när barnet kommer tre månader post partum men du hymlar i alla fall inte lika mycket med vad det egentliga budskapet är" förklarade min kompis.
"Som är...?"
"Titta jag vill visa upp min mage för jag är nöjd med hur snabbt den blivit platt."
"Ehh..." sa jag, "det var väl inte riktigt så jag menade..."
"Nu tar du åt dig i onödan igen" suckade hon. "Fast... du la ju faktiskt upp en rätt smickrande bild i allafall, trots att magen putade lite".
"Jo... det har du väl rätt i", sa jag. "Man vill ju alltid visa upp sin bästa sida. Men jag upplevde faktiskt min bild som ganska blottande och osmickrande, även om jag förstår att den kanske inte sågs så av andra. Och sen vill jag tro att jag skulle lagt upp en bild även fast min mage putat tre gånger mer. Du kan väl inte klandra den mänskliga naturen för att söka uppskattning."
"Nä", sa hon, "det är inte bilderna det handlar om, det är mest den där fåniga meningen. Med en aura av väckelsemöte. Kroppen är ju fantastisk, särskilt det där med att den kan lyckas bygga och föda ett barn. Fast måste man göra det till att handla om just hur snabbt magen drar ihop sig?! Då blir det ju som att de kroppar som gillar att fortsätta se lite mysgravida ut ett halvår efter leverans, typ som min, går emot naturens lagar."
Håller ni med min kompis?
"Vadå?" Frågade jag.
"Jo," sa hon, "Jag har följt en rad gravida bloggare nu under min egen graviditet, och samtliga har typ en vecka efter förlossningen lagt upp en bild på sig själva och sina kroppar som man aldrig kan tro genomgått en förlossning. Den ena magen plattare än den andra. Och så skriver de alltid 'kroppen är fantastisk!' Jag känner inte igen mig alls. Jag tränar regelbundet och har inte ens fyllt 30, men min kropp efter förlossningen - asså jag ser ut som en j*vla tågolycka!"
"Skrev jag så? När jag skrev om min mage...?" frågade jag nervöst och försökte komma ihåg hur jag formulerade mig i det här inlägget, karaktärstroget skuldkännande.
"Nej, nej, sluta med att jämt ta åt dig" svarade hon. "Visst, du tillhör ju onekligen de som slipper frågor om när barnet kommer tre månader post partum men du hymlar i alla fall inte lika mycket med vad det egentliga budskapet är" förklarade min kompis.
"Som är...?"
"Titta jag vill visa upp min mage för jag är nöjd med hur snabbt den blivit platt."
"Ehh..." sa jag, "det var väl inte riktigt så jag menade..."
"Nu tar du åt dig i onödan igen" suckade hon. "Fast... du la ju faktiskt upp en rätt smickrande bild i allafall, trots att magen putade lite".
"Jo... det har du väl rätt i", sa jag. "Man vill ju alltid visa upp sin bästa sida. Men jag upplevde faktiskt min bild som ganska blottande och osmickrande, även om jag förstår att den kanske inte sågs så av andra. Och sen vill jag tro att jag skulle lagt upp en bild även fast min mage putat tre gånger mer. Du kan väl inte klandra den mänskliga naturen för att söka uppskattning."
"Nä", sa hon, "det är inte bilderna det handlar om, det är mest den där fåniga meningen. Med en aura av väckelsemöte. Kroppen är ju fantastisk, särskilt det där med att den kan lyckas bygga och föda ett barn. Fast måste man göra det till att handla om just hur snabbt magen drar ihop sig?! Då blir det ju som att de kroppar som gillar att fortsätta se lite mysgravida ut ett halvår efter leverans, typ som min, går emot naturens lagar."
Håller ni med min kompis?
Mors dag
...den inledde vi med si sådär tre timmars sovmorgon. Frukost med bland annat smoothie på mandelmjölk, blåbär och äpple. Nu sover ett barn och ett annat är på lekdejt och jag serveras just kaffe med varm mjölk på terrassen, ska grotta ned i mig i bloggar och tidningar, nyheter och oviktigheter. Och sen ska mor åka och träna alldeles ifred!
Är förresten pånyttförälskad i mina headband curls nu till sommaren då håret bara frizzar. Bästa frisyren för segtrötta mammalediga och även på träningen. Blött hår, upp med det och snurra runt, färdig & fabulous gudinnefrisyr. Kör ibland bara halva håret som nedan. Dagen efter eller på kvällen: veckla ut och låt lockarna flöda.
Är förresten pånyttförälskad i mina headband curls nu till sommaren då håret bara frizzar. Bästa frisyren för segtrötta mammalediga och även på träningen. Blött hår, upp med det och snurra runt, färdig & fabulous gudinnefrisyr. Kör ibland bara halva håret som nedan. Dagen efter eller på kvällen: veckla ut och låt lockarna flöda.
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)