En bra dag.

Börjar lära mig vad som gör att dessa hemmadagar blir sköna och inte ångestladdade, vilket lätt är fallet då en livspusslande working girl får för mycket ledig tid att hantera.

Dåligt: sova tupplur (vissa fixar det men för mig = dagen har gått-ångest då jag vaknar), fastna framför tv:n, inte prata med någon levande människa på hela dagen, vara inomhus och få dagsljusbrist, småäta saker jag egentligen inte vill ha, sitta stilla (eller, röra mig för mycket eller för snabbt), stressa.

Bra: Komma ut en stund varje dag (ribban är låg), genomföra ett projekt dagligen (kan innebära att betala en räkning), hålla mattiderna regelbundna, söka social kontakt, träna/röra på mig (inom mina egna ramar) då chansen ges.

Det sistnämnda blir av idag. Veckans första pass och jag ska inte sticka under stol med att det tagit emot, känner mig mer osugen än vanligt att röra på mig (är det inte något med minskat testosteron under graviditeten man kan skylla på?) fast jag har all tid i världen... Jag vet ju att det blir härligt då jag kommer dit, till det där nybyggda håll käften-snygga SATS där jag numera vankar runt. Avundsjukt spanandes in på spännande klasser, så som Olympic liftning (! <3 !)

Idag kommer med andra ord förmodligen kännas bra då jag gör bokslut ikväll. Skön insikt att jag skapar känslan, snarare än åker med.