måndag 27 augusti 2012

Q&A

En frågestund borde väl egentligen dyka upp snart, var längesen sist men jag bävar lite för det arbete (om än kul!) som det innebär. Tidsbestämt blir det isf. Tills dess, några saker ni undrat över i kommentarerna:

Anna: Jag undrar hur du löser lunchträning? Jag studerar just nu på heltid och har mitt gym 200 meter från skolan. Lunchrasten är på 1 h o 15 min så jag borde hinna själva träningen + dusch. Men hur gör du med mat de dagarna? Äter du inte eller äter du nått snabbt litet eller hinner du både och?

Svar: Jag äter vid skrivbordet rätt ofta. Eller iaf 3ggr/veckan. Inte så oglamoröst som det låter, det är få av veckans alla måltider och det är ett val jag gör för att hinna träna. Det kanske du inte riktigt kan göra i skolan? Äta under en föreläsning? En wrap eller liknande kunde iofs gå bra. Fast... på 1 och 15 borde du hinna med allt åtminstone ibland tycker jag. Träna i 40 minuter, duscha i 15, ät i 20? Kanske dags att trimma din omklädningsrumsrutin och/eller effektivisera dina träningspass :-) Hoppas du får till det!

Cecilia: Jag tränar en hel del och det resulterar i att jag blir väldigt hungrig, speciellt på morgonen. Äter Havregrynsgröt och ägg. Men sen då, då ligger det mackor på bordet. Mest för att sambon och barnen äter det. Inte jag. Men jag blir ju inte mätt på min gröt och ägg och då börjar mackorna knapras på! Inte bra för min figur, mage, träning... Inte för nåt! Hur ska jag bli mätt? Frukosttips?? :-)

Svar: Mer fett och/eller protein! Havregrynsgröt tycker många funkar toppen på morgonen men... kolisar mättar faktiskt dåligt! Käka två ägg (och mindre gröt och du tycker magen blir för full). Du kan ha i ägg i gröten också. Eller en klick kokosfett? Strö mandlar över? Om det är just det psykologiska med mackor som frestar, baka till exempel eget fröknäcke och ät. Jag har ett bra recept under den etiketten!

Kakan: Går det att bygga muskler med ett par hantlar, pilatesboll och ett par löparskor må tro? Känner att a change är välbehövlig just nu men vet inte hur/var jag ska börja?!

Svar: Det går alldeles utmärkt. Det går att bygga muskler på nästan vilket sätt som helst. Vilket för mig till vart du ska börja: i huvudet. De flesta sätt funkar oftast bra, det brukar vara annat som sätter käppar i hjulet. Du måste jobba mycket med ditt sinne så att du är inställd på att lägga ned tid och energi på att få träningen att funka med vardagen. Behandla projektet "börja träna" som om det som om det vore en sluttenta på universitetet eller ett projekt på jobbet som, om det blir lyckat, kan få dig befodrad. Läs på, gör research. Bygg upp ditt eget hemmaträningsprogram. Gör ett urval av längre, tuffare pass du kan göra när tid/ork finns och några "quick and dirty" när du har 20 minuter över på kvällen. Skapa ett schema för när du ska träna. Gör en lista på möjliga hinder och hur du övervinner dem. Till sist, lägg inte om hela din kost på samma gång, det är lätt att det blir för mycket då. Ät som du gör och börja med styrketräningen istället, gör det till en vana. Lycka till, kram!

Frida: Kan du inte skriva om hur man ska/ hur du tränar/de när man är gravid och ändå vill hålla igång så långt det går? :)
Johanna: Hej Elbe! Jag är gravid med mitt första barn och orolig att jag ska gå upp 40 kilo innan jag hinner blinka och att jag inte kommer kunna göra något åt det. Vad vet du om sånt här?

Svar: En viktig sak jag vill upplysa om är att om man tränat regelbundet innan sin första graviditet, är att det kan komma som en chock och kännas upprörande hur lite man faktiskt orkar plötsligt. Det är med andra ord ingen bra idé att köpa en bunt PT-pass, skaffa nytt gymkort eller anmäla dig till en avancerad yogakurs innan du vet hur just du mår. Ta varje period under graviditeten för vad den är. I början är många vääääldigt trötta. Och kanske illamående. Och det är okej. Rörelse och dagsljus, din fysik kommer inte förfalla totalt. Har du mycket ork, kör på som du känner för men håll förstås koll på råd om träning för gravida, vad du bör undvika o.s.v. Sen brukar det komma en period i mitten av graviditeten då mångar är piggare och orkar mer. Men även om detta "mer" är mer än vad man orkade då man var som tröttast så är det oftast mycket mindre än vad man är van vid att orka som tränande tjej. Jag tyckte det var riktigt löjligt i början att sitta och cykla på träningscykeln i pensionärstakt. "Det här gör ju ingen skillnad!" Men nu tänker jag på hur allt skulle varit om jag inte gjort det. Förmodligen skulle min foglossning varit mycket värre, den gick över då jag började cykla regelbundet, och startsträckan för återhämtningen av min kropp skulle varit längre. Jag själv tränade 1-2, ibland 3 ggr/veckan med kanske 10 veckor utspridda över graviditetsmånaderna då jag inte tränade alls. Jag cyklade på gymmet, jag tränade med hantlar och i maskin. På slutet simmade jag en gång i veckan på simhall med en massa vithåriga damer som klappade min mage. Underbart ;-) Jag promenerade inte så mycket eftersom jag hade foglossning. Låt dig heller inte bli nedstämd av nojor och oro över att din kropp ska explodera ut till ett orörligt fettberg. Av de jag känner som gått upp mycket under sin graviditet (30/40 kilo eller mer) finns det inte en tjej som inte vet om hur det har gått till. Oavsett om det handlat om lite för många ballerinakex i soffan framför Glamour eller en sjukskrivning med ordinerat sängliggande så finns det inga överraskningar. Sen säger jag inte att det inte kan kännas sjukt orättvist! En stark hunger är inget man står emot och extraintaget förbrukas av vissa och behålls av andra. Jag kunde själv äta rätt så många fler liter glass än vad jag kan nu utan att dessa gick till så mycket annat än bebben, en kompis däremot kunde följa exakt hur varje chipspåse formades till ett extrakilo på vågen dagen efter. Men så åt hon också de chipsen, förstår ni? För en viktuppgång, i fett (man kan ju gå upp i vätska också) krävs ett överskott av kalorier. Någon som säger emot?

Elin: Hej! Jag ska söka en PT nu snart och jag undrade om du har några tips till hur jag ska tänka runt omkring det? Är det något speciellt jag br tänka på för att få ut så mycket som möjligt ? Om du har lite tips vore det snällt =)

Svar: Oh, ingen aning. Har noll erfarenhet! Men läsarna kanske kan svara?

Till sist; min iphone står utmärkt och ofta på min smartshaker då jag ska fota/filma, den är ju platt ovanpå? Jag vill inte visa ansiktet för att jag vill vara anonym för min breda bekantskapskrets samt kollegorna, tofubiffarna vi gjorde förra veckan var dessa. Tack för alla fina ord om mitt utseende, mina kläder och mitt hår och om hur min blogg inspirerar. Jag läser alla kommentarer! Puss!


6 kommentarer:

  1. Keep anonymiteten! Du är som en hemlig kompis, ett biktbås där prellen är på andra sidan.

    Just för tillfället mår jag rätt dåligt och orkar inte träna något speciellt. Hur gjorde du i våras med din träning, vilket funkade bäst när du var ledsen. Några tips? Min situation liknar hur din var...

    SvaraRadera
  2. Jag tycker att man ser ditt ansikte väl? Förutom ögonen..?! Eller är det bilder på någon annan? ;) :P

    SvaraRadera
  3. Fröknäcke.. Hur gör du det? Lät spännande! Recpet önskas :)

    SvaraRadera
  4. Jag kan bidra med en erfarenhet från mitt första pass med PT:

    Redan innan inbokad tid hade vi kommit överens om att jag skulle ha en tung tresplit (dag 1: bröst-armar-mage, dag 2: rygg-axlar, dag 3: ben-mage).

    När träningsschemat redan är skräddarsytt kan PT-timman optimeras.
    Vi hann även slipa teknik, diskutera kost, optimal förbränning/muskeluppbyggnad, gruppträning och alternativa övningar. Länge leve valuta för pengarna ;)

    SvaraRadera
  5. AnnaPanna: Nämen usch! Jag önskar inte det måendet åt ngn... jag sänkte nivån, såg till att träna mer med andra (promenera osv) ist för att vara ensam med mina tankar samt skita i stressen och inse att några veckor/månader av en livslång commitment inte spelade ngn roll. KRAM!

    Anonym: Aldrig hela ansiktet, rakt framifrån, tydlig bild. Jag har som mål att se olika ut på bilderna... ngn slags distans ;)

    Emma: Recpet på knäcket finns under etiketten recept!

    Josefin: Bra tips!

    SvaraRadera
  6. Så skönt att läsa om gravträning! Är gravid med tvåan och hade glömt hur det kändes... Som du säger känns träningen som ett skämt, dessutom verkar "alla andra" träna på som vanligt trots bebbe i magen. Målet den här gången är att träna längre än till v 30, och tänka att allt är bättre än inget. Men åh vad jag längtar tills detta är över trots att jag bara är i v 9

    SvaraRadera